– Det är ett väldigt tufft läge för kommuner och regioner och det innebär ju att en del har känt sig tvingade att höja skattesatsen för att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog, som är chefsekonom på SKR, intresseorganisationen för landets kommuner och regioner.

Enligt uppgifter som Statistiska centralbyrån redovisar idag höjs landets genomsnittliga totala kommunalskatt med 13 öre. Av detta bidrar en skattehöjning i tre regioner – Örebro, Dalarna och Stockholm – med 10 öre.

Den totala kommunalskatten består av två delar. Den ena är kommunalskatten, och den andra regionskatten. Om vi tittar på den långsiktiga utvecklingen kan vi se att regionskatten svarar för nästan hela höjningen av den totala kommunalskatten sedan år 2000.

Risk för fortsatta skattehöjningar

Och frågan är då om denna trend kommer att fortsätta. Kommer ett ökat tryck på välfärden, och framför allt på vården, att göra att den totala kommunalskatten fortsätter att höjas i framtiden?

– Jag tror nog att kommunerna kommer att få lite bättre ekonomi framöver, så där kanske inte så många kommer att höja skatten. Däremot har regionerna stora bekymmer och ett högt tryck, så där kan det finnas risk för att flera regioner kommer att fortsätta höja skatten under de kommande åren, säger Annika Wallenskog.

Finansministern kritiserar

Från SKR har det länge hetat att staten och regeringen måste skjuta mer pengar till kommuner och regioner. Frågan går då till finansminister Elisabeth Svantesson (M) om det inte är hennes och regeringens fel att regionerna nu tvingas höja skatten?

– I grund och botten tror jag nog att just de här kommunerna och regionerna som nu höjer skatten också hade behövt att jobba med att prioritera kärnuppgiften. Kommunerna och regionerna får ju nu den största satsningen på länge ifrån staten, hela 40 procent av reformutrymmet. Därför menar jag att de också själva måste ta ett ansvar i att inte höja skatten för vanliga människor, säger Elisabeth Svantesson till SVT.