Karin Svanberg säger att kunskapen om hur man ska arbeta med ungas brottslighet varierar mellan olika kommuner och att det ofta finns ett glapp i nivån på de insatser som sätts in.
– Det blir ju en grov generalisering naturligtvis. Men det saknas en mellannivå som måste fyllas upp mycket bättre, mellan några samtal hos socialtjänsten och en placering på ett HVB-hem eller ett Sis-hem, säger hon.
Socialtjänster använder inte rätt insatser
Även Socialstyrelsen pekar på att man ofta inte använder de insatser som har vetenskapligt stöd för att förebygga brott hos barn och unga.
Nu genomförs en stor insats för att öka kunskapen hos kommunerna om metoderna, till exempel särskild familjebehandling i öppenvård eller förstärkta familjehem.
- Vi menar att det finns en väldigt stor arsenal av insatser att sätta in för de här unga som har svåra problem, men som faktiskt ännu kan få stöd på hemmaplan, säger Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsen.
Kunskapsbrist tillbakavisas
Socialdirektören i Stockholm tycker inte att de som arbetar i stadsdelarna där saknar kunskap om hur man jobbar med unga som begår brott.
– I Stockholms stad har vi tillgång till många av de insatser som jag vet att Brå och Socialstyrelsen rekommenderar. En sak som gör att det kan vara svårt med till exempel insatsen behandlingsfamiljer är att det inte finns tillräckligt med familjer så att vi kan ha ungdomar på kö för insatsen, säger Veronica Carstorp Wolgast, socialdirektör.
Socialdirektören vill däremot se en lagändring för att kunna agera ännu snabbare.
– I dag krävs en utredning för att kunna bevilja en insats. För att snabbt kunna bevilja insatser så skulle vi önska att man inte alltid behöver göra utredningen, men då behövs en lagändring, säger hon.