Tre av familjen Gustavssons sju barn är i skolåldern men har aldrig gått i den svenska grundskolan. Den äldsta är i dag 13 år. I sex år har familjen varit i tvist med kommunen om barnens skolgång.
Ingvor Bergman (S), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Falköping, ser det som ett misslyckande.
– Det känns ju oerhört frustrerande eftersom det till syvende och sist slår tillbaka på barnen som vi ser det. Att det går sex år utan att man har varit i skolan en enda dag ser jag som ordförande som otroligt allvarligt, säger hon.
Flera familjer
Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, vilket innebär att de ska delta i skolans verksamhet.
I det uppmärksammade fallet i Ystad tidigare i år missade kommunen helt att barnen hölls borta från skolan, något som just nu utreds. Men även när kommuner vet att barn saknas i skolan och agerar kan de ha svårt att lösa situationen.
SVT har kartlagt tre flerbarnsfamiljer vars barn i strid med svensk lag har hemundervisats av föräldrarna, och där kommunerna genom vitesförelägganden har försökt få barnen till skolan utan framgång.
Det rör sig om fall där vårdnadshavarna har överklagat föreläggandet till domstol. Familjerna är hemmahörande i olika kommuner i Sverige, en i Göteborg, en på Öland och familjen Gustavsson från Falköping, ett fall som SVT Nyheter valt att titta närmare på.
Frustrerade och bekymrade
Samtliga har utifrån olika bevekelsegrunder valt att undervisa sina barn utanför den svenska skolan. Ingen av familjerna har hittills fått rätt.
Ansvariga i Falköpings kommun är djupt frustrerade men anser samtidigt att man har gjort vad man kunnat för att försöka få barnen till skolan. Sedan läsåret 2013/2014 har barn- och utbildningsnämnden vid flera tillfällen förelagt och ansökt om att föräldrarna i familjen Gustavsson ska betala vite.
– Vi har försökt att ha en dialog med föräldrarna. Vi har anmält till socialnämnden och nu ytterst har vi tagit till med vitesföreläggande, även om jag kan se att det är ett väldigt trubbigt verktyg, säger Karina Bronell, skolchef i Falköping.
Vill undervisa på egen hand
Föräldrarna Gustavsson hör till en grupp föräldrar som är kritiska till det svenska skolsystemet. I stället vill de hemundervisa sina barn utifrån en metod bland annat kallas ”självstyrd inlärning”, och som SVT tidigare berättat om.
De har inte velat ställa upp på en intervju men svarar på frågor via mejl. Föräldrarnas uppfattning är att familjen, oavsett hur den varit folkbokförd, under de senaste åren har bott utomlands i en omfattning som gör att barnen inte har skolplikt.
”Vi har inte hjärta att låta våra barn sitta i ett klassrum hela dagarna och med stor sannolikhet tappa mycket av sin kreativitet, sin lust att lära, och gå miste om mycket spännande upplevelser ute i världen”, skriver föräldrarna till SVT Nyheter.
Miljöpartisten Magnus Hägg är insatt i familjens ärende. Han har varit ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Falköping när fallet tagits upp och är kritisk till hur kommunen agerat.
– Tongångarna i nämnden när man hanterade det här lät som att det var kommunens barn men det är ju faktiskt föräldrarnas barn, säger han.
– Så länge vi inte får några indikationer på att barnen far illa behöver vi ha en ödmjukare attityd till familjen, inte komma med det kraftigaste verktyget vi har och slå dem i huvudet med viten på flera hundra tusen kronor.
”Väldigt ovanligt fall”
Falköpings kommun har ansökt om att föräldrarna ska betala viten på över 400 000 kronor. Kommunen har tidigare fått rätt när den vitesförelagt familjen. Trots att det gått flera år har barnen ännu inte kommit till skolan och något vite har inte betalats.
– Det här är ett väldigt ovanligt fall. Ofta så har man ju någon kommunikation, för de flesta vill faktiskt att deras barn ska gå i skolan och vi har en skolplikt i Sverige. Oavsett hur man ser på det så har vi det att leva upp till, och det är barnens rätt också, säger skolchefen Karina Bronell.
Sedan augusti 2018 är familjen inte längre folkbokförd i Sverige. I och med det har skolplikten upphört att gälla. Barn- och utbildningsnämnden fortsätter att driva ärendet då man menar att det inte går att utesluta att föräldrarna har valt att skriva sig utomlands i direkt syfte att undgå vitespåföljd.
Vad gäller kring skolplikten?
Skolplikt innebär att barn ska delta i skolans verksamhet. Den gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan och omfattar barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481).
Om det finns synnerliga skäl kan hemkommunen bevilja undantag, exempelvis om eleven har flyttat hit från ett annat land och vill slutföra den pågående terminen i sitt gamla land, vid en längre resa, filminspelning eller dylikt. Begreppet ”synnerliga skäl” innebär att bestämmelsen ska tillämpas med stor restriktivitet.
För att detta ska beviljas krävs att den verksamhet som erbjuds barnet framstår som ett fullgott alternativ till utbildningen i till exempel grundskolan.
Hemundervisning är inte ett begrepp som finns i skollagen. Men ibland används det i stället för det som kallas särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Det är en undervisningsform som bara är till för elever som inte kan delta i vanligt skolarbete på grund av sjukdom eller liknande skäl.
I dagligt tal används begreppet hemundervisning ibland när vårdnadshavare inte vill att deras skolpliktiga barn ska gå i skolan utan undervisas hemma eller på någon annan plats.
Vårdnadshavare som låter sina barn undervisas hemma i stället för att gå i skolan bryter mot skollagen.
I Regeringens proposition 2009/10:165 om ny skollag som överlämnades till riksdagen 2010 står det är ”regeringens uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen”. Vidare slår man fast att det ”framgår av praxis att staten inte behöver respektera en övertygelse hos föräldrarna som står i strid med barnets rätt till undervisning”.
Om familjen flyttar utomlands permanent, och därmed inte längre är folkbokförd i landet, upphör skolplikten. Skolplikten upphör även i de fall då barnet fortfarande är folkbokfört i landet men där hemkommunen bedömer att barnet ”varaktigt vistas utomlands”.
Skolans författningar innehåller ingen definition av vad som avses med varaktigt. Det finns två tidigare domstolsavgöranden som kan ge viss vägledning men exakt var gränsen går mellan en längre utlandsvistelse och att bo varaktigt utomlands är oklart.
När barnet kommer tillbaka till Sverige har det samma rätt till utbildning som alla andra elever.
Källa: Skolverket och riksdagen.se
