Det är inte bara regionerna som har stora kostnader för inhyrd personal. 2022 betalade Sveriges kommuner 3,2 miljarder kronor för hyrpersonal. Det visar en ny rapport som tagits fram av fackförbundet Vision.
Rapporten visar att kommunernas utgifter för hyrpersonal har fortsatt att öka, framförallt inom socialtjänst och äldreomsorg. Samtidigt gör få kommuner någon form av uppföljning.
– Allt tyder på att kostnaderna kommer att öka – om man inte tar ett medvetet grepp, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision.
Kommunalrådet: ”En inskränkt syn”
När SVT går igenom statistiken kan vi se att flera kommuner har avsevärt större ökningar än rikssnittet på 300 procent under de senaste tio åren. I över 90 kommuner har kostnaderna mer än tiodubblats.
I Haninge har kostnaderna ökat med 60 miljoner sedan 2012. Men kommunalrådet Sven Gustafsson (M) är inte orolig.
– På det stora hela är det här en väldigt liten del av vår budget och då är inte det här med hyrpersonal den viktigaste frågan, säger han.
– Siffrorna förstoras gärna upp av intresseorganisationer som vill bannlysa bemanningspersonal. Jag tycker det är en inskränkt syn och de förstår inte vad de håller på med.
En av fem kommuner räknar på merkostnaden
Samtidigt visar rapporten att endast en av fem kommuner räknar på hur mycket den inhyrda personalen kostar kommunen. Fyra av tio vet inte ens om någon beräkning har gjorts.
– Det är anmärkningsvärt att man inte har koll på kostnaderna, och vi tycker att det är problematiskt, säger Veronica Magnusson.
Det dominerande skälet till att hyra in personal är att det råder brist inom specifika yrkeskategorier. En del kommuner menar att hyrpersonalen gör att verksamheter kan fortgå. Andra oroar sig för långsiktiga konsekvenser som kontinuitet.
Vad innebär de här resultaten i praktiken?
– Det kan ju i värsta fall innebära att människor inte känner sig trygga i situationer när de är som mest utsatta, säger Veronica Magnusson.
Javascript är avstängt
Så ser det ut i kommunerna i ditt län
Här redovisar vi kostnaderna för 2022 och den procentuella ökningen sedan 2012 i samtliga av Sveriges kommuner per län.
I ordning: Kostnad 2022 i miljoner kronor, ökning i procent sedan 2012.
- Blekinge län: 13 mkr, 3 457 procent.
- Uppsala län: 261 mkr, 1 733 procent.
- Gävleborgs län: 111 mkr, 1 187 procent.
- Västernorrlands län: 56 mkr, 995 procent.
- Kronobergs län: 23 mkr, 924 procent.
- Värmlands län: 75 mkr, 901 procent.
- Hallands län: 65 mkr, 665 procent.
- Västmanlands län: 97 mkr, 654 procent.
- Östergötlands län: 118 mkr, 570 procent.
- Region Gotland: 168 mkr, 552 procent.
- Jönköpings län: 75 mkr, 489 procent.
- Dalarnas län: 120 mkr, 468 procent.
- Västra Götalands län: 469 mkr, 419 procent.
- Kalmar län: 32 mkr, 417 procent.
- Södermanlands län: 113 mkr, 399 procent.
- Norrbottens län: 88 mkr, 380 procent.
- Skåne län: 352 mkr, 321 procent.
- Stockholms län: 895 mkr, 179 procent.
- Västerbottens län: 33 mkr, 176 procent.
- Örebro län: 52 mkr, 44 procent.
- Jämtlands län: 40 mkr, 30 procent.
Källa: Vision
Vision har redovisat kostnaderna för samtliga kommuner separat här.
Så gjordes rapporten:
Rapporten bygger på två olika enkäter som skickats till personalchefer i regioner och kommuner. Statistiken över kostnaderna för tillfälligt inhyrd personal kommer från SCB:s statistikdatabas samt från SKR.
Webbenkäterna skickades till kommunernas och regionernas registratorer, som uppmanades att vidarebefordra undersökningen till personalchef eller motsvarande.
Enkäterna skickades via e-post den 9 januari 2024. Den 19 januari skickades påminnelser ut till de respondenter som ännu inte svarat. Den 6 februari stängde enkäterna.
Det var 171 kommuner som svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 59 procent. Det var 14 regioner som svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 67 procent. Några gemensamma nämnare mellan de kommuner och regioner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras.
Både stora och små kommuner och regioner har deltagit och den geografiska spridningen över Sverige är god.
