Antalet personer som får den psykiatriska diagnosen könsdysfori har ökat markant de senaste åren. En sammanställning som Socialstyrelsen har gjort visar att 1 av 100.000 personer fick diagnosen år 2005, medan det 2015 var ungefär 8 av 100.000.
LÄS MER: Många transpersoner i Sverige känner sig utsatta
Särskilt stor är ökningen bland barn och unga. På Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna fick teamet för könsidentitetsutredningar förra året in 197 remisser. Det att jämföra med början av 2000-talet då det handlade om någon enstaka remiss per år.
Kan bero på öppnare samhälle
Vad ökningen beror på är inte klarlagt. Louise Frisén som är barnpsykiater på Astrid Lindgrens barnsjukhus tror att det kan ha att göra med förändringar i samhället.
LÄS MER: Alex föddes som pojke men lever nu som kvinna
– Det skulle kunna vara en generellt ökad öppenhet i samhället för frågor som har med psykosexuell utveckling att göra, alltså frågor där könsidentitet ingår, säger hon.
Långa väntetider
Att könsdysfori ökar innebär förstås också ett ökat tryck på vården.
– Det innebär att väntetiderna blir långa, för närvarande runt tio månader för att få komma hit på ett första besök. För många har det varit ett stort steg bara att ta upp den här frågan med någon och få remiss hit. Att sedan få beskedet att det är nästan ett års väntetid, det är jättesvårt, säger Louise Frisén.
FAKTA: Könsdysfori
- Könsdysfori är ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet.
- Könsdysfori har inget med sexuell läggning att göra.
- För att erbjudas behandling inom den offentliga sjukvården krävs en medicinsk diagnos. För att fastställa en diagnos krävs en utredning vid något av de specialiserade teamen för könsdysfori i Sverige.
Källa: Socialstyrelsen och 1177