Utgifterna för sjukpenning och sjukersättning är de lägsta hittills under 2000-talet. Summan för 2019 beräknas landa på 81 miljarder kronor i dagens penningvärde, enligt SVT:s beräkning baserad på statistik från SCB. Kurvan har gått stadigt neråt sedan 2005, men med en liten topp 2016, oavsett om nuvarande regering eller Alliansen har suttit vid makten.
Bryta utvecklingen
När Annika Strandhäll (S) tillträdde som socialförsäkringsminister 2015 sattes målet att hålla nere sjuktalen.
– Det är klart att det finns en väldigt stor rädsla om vi inte lyckats bryta den här utvecklingen, sa Annika Strandhäll 2015 under sitt andra år som socialförsäkringsminister.
Försäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler hade regeringens mål inom räckhåll, men fick i stället gå efter att myndigheten hade fått mycket kritik.
Frågan politiskt dynamisk
Frågan om sjukförsäkringen har ofta varit politiskt dynamisk där flera regeringar har försökt hålla nere kostnaderna. Regeringarna har försökt hålla nere kostnaderna men samtidigt haft svårt att försvara det inför väljarna. 2012 hotades även Moderaternas Ulf Kristersson av misstroendeförklaring av riksdagen när han hade posten som socialförsäkringsminister. Men Kristersson lyckades undvika omröstningen genom att säga att man respekterade kraven från de politiska motståndarna Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
2005 var året då sjukförsäkringarna kostade som mest hittills under 2000-talet. Den totala summan landade då på 136,5 miljarder kronor för sjukpenning och sjukersättning i Sverige.
Så mycket har sjukpenning och sjukersättning kostat
Miljarder kronor i dagens penningvärde
År 2000: 101
År 2001: 110
År 2002: 114,5
År 2003: 126
År 2004: 130,5
År 2005: 136,5
År 2006: 134,5
År 2007: 122,5
År 2008: 114,5
År 2009: 111
År 2010: 96,5
År 2011: 85,5
År 2012: 82
År 2013: 83,5
År 2014: 86,5
År 2015: 90,5
År 2016: 99
År 2017: 93,5
År 2018: 87,5
Prognos för år 2019: 81
Källa: Statens budgetar, SCB