Andelen av de som jobbar som har en tidsbegränsad tjänst nu är uppe på rekordnivåer, snubblande nära den topp som inföll under högkonjunkturen 2007. Det berättade SVT i går. Ser man bara till antalet personer som är tidsbegränsat anställda så är siffrorna för det tredje kvartalet i år de högsta hittills. Enligt en rapport från LO finns högst andel visstidsanställda inom kultur, hotell och restaurang.

Men ser man till antalet utan fast jobb är det en helt annan sektor som sticker ut. Det första kvartalet i år var 79.000 tjänstemän visstidsanställda inom sektorn utbildning. Det rör sig enligt LO nästan uteslutande om förskolepedagoger, lärare, gymnasielärare och högskolelärare.

”Reformen gick för fort”

På Lärarförbundet pekar man ut lärarreformen med legitimation som en av orsakerna. 2012 beslutade riksdagen att införa yrkeslegitimation för lärare och förskollärare. Lärare utan den nya behörigheten får bland annat inte sätta betyg.

Samtidigt går många lärare i pension och behoven väntas öka. På Lärarförbundet tycker man att reformen gick för fort, och att den gjort det svårt för lärare utan rätt behörighet att få jobb.

– Man kan ju inte genomföra en legitimationsreform som kräver behörighet, vilket i sig är bra, och sedan inte ta hand om den behörighetsinsats som krävs, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Man skulle ha matchat det här med tid för att läsa in behörighet och kompetensutveckling.

Riskerar att öka

Lärarförbundet tror att det i framtiden kan bli en ännu stor del av lärarkåren som inte får en fast anställning, eftersom de inte anses ha rätt kompetens. Många lärare uppger enligt Lärarförbundet att de inte har råd att börja studera igen för att bli behöriga. Därför vill man att kommunerna, friskolorna och staten betalar för att lärare som inte har behörighet ska få det.

På Sveriges kommuner och landsting håller man i stort sett med.

– Det handlar ju om lärarlegitimationen, och så länge lärarna inte har en legitimation så kan vi i kommunerna inte fastanställa dem, säger Agneta Jöhnk, som är avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting.

– Det här har gått väldigt fort. Från det att man tog beslutet om legitimation tills dess att det skulle vara infört så har det gått alldeles för fort för att kommunerna ska kunna fortbilda lärarna utan legitimation.

Lärare utan behörighet kan anmäla sig till lärarlyftet, och läsa upp sin kompetens. Men enligt både Lärarförbundet och Sveriges kommuner och landsting så räcker inte det. Dessutom måste någon fortfarande se till att dagens obehöriga, ofta visstidsanställda, lärare kan försörja sig då de utbildar sig.

”Statens ansvar”

Sverige kommuner och landsting tycker däremot inte att det är kommunerna som ska betala. Har staten genomfört reformen ska de också betala för den.

– Kommunerna tar mycket ansvar men det räcker inte. Och då behöver staten finansiera sina reformer, säger Agneta Jöhnk.