Tidöavtalet, som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna står bakom, innehåller en rad förslag på hur partierna avser att stävja kriminaliteten i Sverige.

I en rapport har Kriminalvården undersökt vilken effekt förslagen beräknas ha på myndighetens arbete. Och det krävs en ordentlig kapacitetsökning framöver om politiken drivs igenom.

Flera nya anstalter

Kriminalvården betonar att siffrorna ska tolkas med försiktighet och att de faktiska kostnaderna och kapacitetsbehoven kan bli både högre och lägre. Men enligt de beräkningar som gjorts i rapporten bedömer myndigheten att antalet fängelseår kan komma att öka med mellan 3 300 och 4 900.

Det skulle i sin tur kräva från 11 till 16 stora anstalter med ett personalbehov på 3 600 till 5 400 heltidsanställda. Kostnaden tros landa på upp emot 10 miljarder kronor.

Enligt Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården, motsvarar det ungefär dubbelt upp mot vad man planerat för under den närmsta tioårsperioden.

Han anser att det ställer höga krav på regeringen i reformarbetet.

– Det är angeläget att när man vill genomföra de här reformerna så gör man det i prioritetsordning och inte allt på en gång, utan låter oss få ett antal år på oss att möta reformerna, säger han.

”En ödesfråga”

En annan prövning blir att behålla och rekrytera personal. Martin Holmgren beskriver det som ”en ödesfråga”.

– Det kommer att vara en av de stora utmaningarna. Inte bara att bygga utan att klara av att bemanna fullt ut. Men vi har inte gjort någon närmare analys på hur det ska gå till, säger han.

Kriminalvården ser behov av att regeringen också vidtar parallella åtgärder som lättar på trycket. Man föreslår bland annat strafftidsförkortning för personer med låg återfallsrisk samt att nyttja fotboja i större utsträckning och använda frivårdens påföljder.

– Man kan ha ganska kraftiga sanktioner även om det inte är fängelsestraff, säger Martin Holmgren.

SVT söker justitieminister Gunnar Strömmer (M).