Att Kriminalvården går upp i krisledningsstab innebär i praktiken kortare beslutsvägar, ökade befogenheter och en koncentration av resurser, skrev Martin Holmgren i DN Debatt på måndagen.
– För vår del innebär det att vi litegrann frångår vanliga rutiner. Vi bygger upp en särskild stab med relevanta kompetenser och man ger utökade beslutsbefogenheter inom staben. För att maximera våra egna resurser i att korta beslutsvägar och ytterligare prioritera vårt arbete i den här otroligt viktiga frågan så väljer vi att gå in den här organisationen, säger Martin Holmgren.
På anstalter är beläggningen nu över 100 procent och i häktena är beläggningen strax under 100 procent.
Det skapar bland annat problem när intagna behöver omplaceras vid ordningsstörningar. Störst är platsbristen i den högsta säkerhetsklassen, klass 1, där intagna som dömts för allvarlig brottslighet, och som har en förhöjd risk för bland annat våldsutövande, fortsatt brottslighet och rymning, placeras.
Hur kommer det sig att läget har blivit så allvarligt?
– Under 2016 och 2017 så vände den nedåtgående trenden när det gällde antalet frihetsberövade i häkten och dömda i domstol. Sedan 2017 har det ökat hela tiden och att få fram nya platser som ofta kräver mer eller mindre komplicerade byggprocesser är ett arbete som tar ganska lång tid, säger Martin Holmgren och fortsätter:
– För att möta det här tillskottet har vi fått lite speciella åtgärder som att till exempel dubbelbelägga i både häkten och anstalter. Förtäta rätt mycket.
Att platsbristen är som störst inom just den högsta säkerhetsklassen är problematiskt enligt Martin Holmgren.
Enligt Martin Holmgren arbetar Kriminalvården nu för att få fram tillfälliga byggnader för att klara trycket.
– Vi försöker på olika sätt att få fram nya tillfälliga platser på olika anstalter. Vi försöker också se om man kan nyöppna någon nedlagd anstalt. Vi försöker titta ganska brett på detta nu, säger han.
”Förmågan att klara grunduppdraget hotad”
Kriminalvården ska expandera med 2 000 nya platser under de kommande tio åren, varav 1 400 platser är i anstalt och 600 är häktesplatser.
Kriminalvården har fått besked om ökat anslag för att klara utvidgningen. Samtidigt växer Kriminalvårdens uppdrag på flera sätt, skriver Martin Holmgren.