Polisens rapport om vilka områden som hamnar på listan för utsatta och särskilt utsatta offentliggjordes för tredje gången under måndagen. Eftersom listan är den enda av sitt slag som finns, ses den lätt som en vedertagen sanning, men kriminologen Manne Gerell påpekar att den är framtagen av polisen för att underlätta deras interna arbete och fördelning av resurser.

– Det är framför allt en bild av hur lokalpolisen upplever situationen på plats. Listan tas fram genom enkätfrågor och kartor över droghandel bland annat, men den bygger inte på statistik, säger han till SVT Nyheter.

Danska listan bygger på statistik

Det finns en liknande lista över områden med utanförskap och speciell problematik i Danmark, men där är det regeringen som tagit fram den.

– I Danmark har man valt att göra på ett annat sätt. Deras lista bygger helt och hållet på siffror. Det blir betydligt mer transparent eftersom den bygger på statistik som alla kan ta del av, säger Manne Gerell.

Ytterligare kartläggning behövs

Han tycker inte att det är fel att polisen presenterar sin rapport som han anser får många goda effekter även om det också blir en del negativa konsekvenser för orterna som hamnar på den. Däremot tycker han att en annan myndighet borde göra ytterligare en kartläggning.

– En annan bedömning utifrån andra kriterier skulle ge en mer övergripande bild.

Flera kommuner i landet har uttryckt att listan har en negativ effekt och har vädjat till polisen om att hålla den hemlig. Polisen gjorde på sin presskonferens under måndagen klart att listan är ett viktigt verktyg i deras arbete för att vända trenden i områdena, och när den väl upprättats är det bättre att man är öppen med den än att den sprids ryktesvägen.