– Min huvudinvändning mot att göra barnkonventionen till lag är att det kan finnas en risk att en sådan reform kan störa en viktig, närmast revolutionerande, utveckling i svensk rätt, som har inneburit att staten och kommuner har ett ansvar, om grundläggande rättigheter inte respekteras, säger han till TT.

Begära skadestånd

Människor och företag kan i dag vända sig till vanliga domstolar och kräva kompensation, om de anser att deras rättigheter överträtts. Till grund för det ligger Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Högsta domstolen har drivit på denna utveckling, framhåller Schultz.

– Jag är orolig för hur en införlivad barnkonvention skulle kunna påverka en sådan utveckling, eftersom denna konvention inte rimligen kan användas på detta sätt, säger han.

Fostra att respektera föräldrarna

Om barn anser att deras rättigheter enligt Barnkonventionen kränkts, kan de gå till domstol och begära skadestånd.

Hur ska en domstol till exempel förhålla sig till artikel 29, som stadgar rätten till en utbildning som fostrar barnen att respektera sina föräldrar?

Eller rätten ”till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling”?

Enligt Schultz så är Sverige redan folkrättsligt bundet att följa Barnkonventionen, eftersom vi skrivit under den. Den har stor betydelse för domstolar redan i dag. Vi har även inrättat en särskild Barnombudsman, som har till uppgift att bevaka efterlevandet av konventionen.