Det är snart sommarlovstomt på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna. Lärarna har satt betygen och nu återstår bara några dagar innan de går på sin ledighet. Och en fråga som diskuteras är det kommande lärarlönelyftet. Det handlar om mycket pengar, tre miljarder kronor. Ungefär var tredje lärare kommer att få mellan 2.500 och 3.500 kronor, och nu pågår jobbet med att bestämma hur pengarna ska fördelas.

Samuel Lindholm tror och hoppas att han är en av de lärare som kommer att få en bättre lön. Men egentligen skulle han vilja att hela lärarkollektivet får bättre betalt.

– Om man vill åtgärda skolans problem med att höja kunskapsresultaten så ska man inte satsa på de som redan är jätteduktiga. Då ska man satsa på de som är dåliga, alltså sistelärarna. De borde man lägga resurserna på, säger han.

Lärarna delas upp i två läger

Den förra regeringens reform med förstelärare har inte helt fallit i god jord bland lärarna. En granskning från Statskontoret visar att många lärare tycker att reformen slagit orättvist och att utnämningarna varit godtyckliga och gynnar de som fått de 5.000 kronor i månaden det handlar om, men inte bidragit till utveckling på skolan.

Cecilia Planbring, som själv är förstelärare, varnar för att lärarna delas upp i två läger, de som fått extrapengar och de som inte fått något. Risken är att en del som inte får del av satsningarna ger upp.

– Det kan ju bli spiken i kistan och att de tar sitt pick och pack och lämnar skolan, säger hon. Och då har ju reformerna fått motsatt effekt.

Vissa kommuner väljer tillägg

Eskilstuna och flera andra kommuner, till exempel Norrköping och Linköping, väljer att ge höstens lönelyft som ett tillägg, och bakar inte in det i lönen. Det innebär förstås att pengarna riskerar att försvinna. Men skolchefen i Eskilstuna Hans Ringström menar att man inte vågar baka in de 27 miljoner kronor som det handlar om direkt i grundlönen. Det skulle helt enkelt bli för dyrt om kommunen skulle behöva ta över kostnaderna.

– Vi litar på regeringens avsikt, men om vi lägger in det fast så har vi bakbundit oss. Vi vet ju att skolpolitiken och ekonomisk politik snabbt kan förändras.

”Riskerar att förvärra lärarkrisen”

Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är kritiskt mot att kommuner och huvudmän väljer att tolka löneökningarna som tillfälliga och inte tar tillfället i akt att höja lönerna permanent. Det riskerar att förvärra lärarkrisen, menar förbundet.

– I alla diskussioner inför lönelyftet har alla varit eniga om att det ska vara en permanent höjning. Jag tycker att regeringen måste ställa högre krav på huvudmännen att de ska följa intentionerna, säger Åsa Fahlén.

Lärarna på Rekarnegymnasiet vill förstås få upp sin lön, och sina kollegers. Men att bli lärare handlar samtidigt om så mycket mer än bara reda pengar.

– Man måste tillbaka till en stämning kring läraryrket att det är kreativt, att man får syssla med saker som man brinner för, säger Magnus Svensson, lärare i svenska och historia. Och att man har det här stora uppdraget att lyfta civilisationen från en generation till en annan.