Inflationen pressar hushållen och det kommer rapporter om att höga matpriser gör att barn äter mer skolmat för att bli mätta. En undersökning från bland andra Majblomman och Rädda Barnen har visat att en av åtta ensamstående föräldrar med låg inkomst har haft svårt att mätta sig själva eller familjen. 

Författaren Lena Andersson är ändå kritisk till att politiker säger att barn går hungriga i Sverige, och menar att om det stämmer är det föräldrarnas fel. I en omtalad krönika i Svenska Dagbladet nämner hon havregryn som livsmedel billigt nog att mätta alla. 

– Den mättande maten är den billigaste maten, sa hon i Aktuellt när hon försvarade krönikan i en debatt med Eric Rosén, redaktör Aftonbladet.

Han menar att krönikan lett till en irrelevant debatt om ordet hunger som tar fokus från problemet med barnfattigdom.

”Kan inte vänta”

Även barnrättsorganisationer menar att debatten varit för snäv. Rädda Barnen menar att mer behöver göras för att alla barn i Sverige ska få en skälig levnadsstandard och pekar på att många familjer i dag tvingas göra svåra avvägningar mellan olika utgifter och att barnen riskerar att hamna i kläm när kostnaderna ökar.

– Vi har många indikationer på att barn har fått det tuffare och åtgärder behöver vidtas nu. Det är ingen som ifrågasätter föräldraansvaret, men det finns också ett statligt ansvar för att efterleva barnkonventionen, säger Sofia Rönnow Pessah, rådgivare, barn i socioekonomisk utsatthet.

Kritiken: Mycket mer än hunger

– Vi tycker inte att man ska slarva med begreppen hunger och svält men vi litar samtidigt på rapporter om att skolbarn är hungriga i anslutning till helgerna och att Röda Korset och Stadsmissionen har fler besökare till soppkök och frukostar, det är fakta, säger Åse Henell, generalsekreterare för Majblomman.

– Att barn inte får vara med på fritidsaktiviteter och i den sociala gemenskapen är också konsekvenser av fattigdom.