Södertälje har varit ett skyltfönster i kampen mot den organiserade brottsligheten. Men trots alla insatser som gjorts skakas kommunen av en ny våldsvåg med en ung generation. Tidiga varningssignaler har funnits för flera av de unga män som är nu är offer eller misstänkta förövare.
SVT:s kartläggning har visat att majoriteten av de misstänkta var i 15-årsåldern när de dömdes för sina första brott, ofta narkotikarelaterat eller olovlig körning. Men det finns också flera fall av misshandel och personrån.
Karin Manole, projektledare för den förebyggande enheten i kommunen, är ansvarig för att arbeta med förebyggande insatser tillsammans med såväl civilsamhälle som bostadsbolag.
Kommunen tagen på sängen
På bara fyra år har hennes avdelning fördubblats till ett 40-tal personer. Men trots kraftsamlingen har den senaste våldsvågen bland unga tagit kommunen på sängen.
– Ibland upplever kolleger till mig att vi ibland inte har sett. Sedan dyker man upp med ganska allvarliga förstagångsbrott till exempel, säger Karin Manole och fortsätter:
– Det är ett av mina uppdrag att titta på: vad kan vi göra bättre för att hitta ungdomar tidigare.
”Vi måste göra mer”
Men hur kan ni ha missat de här personerna som plötsligt dyker upp och begår grova brott?
– Det är något man måste fundera på och det tror jag inte bara gäller oss i Södertälje.
Marlene Eskander, verksamhetschef på Läsfrämjarinstitutet, menar att Södertäljes arbete mot den organiserade brottsligheten inte alls varit så lyckat som man har gett sken av.
– Vi måste göra mer. Dels när det gäller de här hårda tagen som det pratas om från kommunens håll men vi måste också jobba med mjuka värden. Vi behöver jobba med integration och integrering. Alla de här sakerna tycker jag är eftersatta, säger hon.
”Alla föräldrar måste ta ansvar”
När kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) får höra att anhöriga som förlorat närstående i den senaste tidens skjutningar inte tycker att det förebyggande arbetet inte alls har fungerat svarar hon:
– Vi får ofta höra att ”om kommunen hade gjort något så hade det här inte hänt” men vi har alla ett gemensamt ansvar. Varje enskild person, alla föräldrar, alla föreningar och de som finns och verkar i vårt samhälle måste ta ett gemensamt ansvar.
