Regeringen har fattat beslut om ett nytt lagförslag där de utökade befogenheterna ingår. Utöver kroppsvisiteringen ska ordningsvakterna även få transportera personer som omhändertagits.

– Nu får vi en modern reglering av ordningsvakterna som både gör det möjligt att använda dem till fler syften och på större geografiska ytor och de kan de spela en ännu större roll för att inte minst hjälpa polisen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).  

Den nya lagen ska göra det lättare att sätta in vakterna på fler platser än i dag, vilket flera kommuner efterfrågat, enligt justitieministern.  

Möter kritik

Lagförslaget var ute på remiss 2021 och kritiserades av bland andra människorättsorganisationerna Amnesty international och Civil rights defenders. 

– Ordningsvakter har en väldigt kort utbildning som är långt ifrån tillräcklig för att kunna göra det här uppdraget på ett rättssäkert sätt, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders.

Enligt organisationen riskerar de utökade möjligheterna att visitera personer – för att fastställa deras identitet – att leda till fler fall av rasprofilering.  

– Alltså att man vidtar en sådan här åtgärd – inte utifrån det man misstänker att en person har gjort – utan den person man är.

Du är rädd för att personer ska utsättas för fler granskningar än andra beroende på hudfärg?

– Det är absolut en risk och handlar om diskriminering i grunden, säger John Stauffer.

Justitieministern svarar:

– Allmänt sätt gäller för alla som utövar myndighet mot enskilda att man inte får ägna sig åt rasprofilering. Den principen och reglerna ändras inte med det här förslaget.

Vill se längre utbildning

Enligt lagförslaget ska utbildningen för ordningsvakter gå från dagens 80 timmar till minst 160 timmar. Civil rights defenders vill se en mer omfattande utbildning.  

– Vi pratar om en utbildning på en månad jämfört med till exempel poliser som har en utbildning på 2,5 år, säger John Stauffer.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.