Han och Elin Karlsson från Läkarförbundet är ense om att det finns problem med tillgängligheten inom primärvården och att nätläkarna därför fyller en funktion.

– Det är positivt med möjligheten till digitala läkarkontakter, men det skulle vara en fördel om de kunde ske i en kontinuerlig relation mellan läkare och patient, som ett komplement till fysiska läkarbesök, säger Elin Karlsson i Agenda.

Hon säger också att det redan tidigare fanns en utveckling med digitala läkarkontakter i glesbygd.

– Men delvis håller jag med om att det har varit en tröghet med att utveckla den nya tekniken inom landstingen.

Har snabbat på utvecklingen

Varför svarar inte landstingen med att utveckla till exempel en egen apptjänst?

– Landstingen håller på att utveckla detta, men det behövdes något för att kicka igång utvecklingen, säger Elin Karlsson.

Så det har ni nätläkarna att tacka för?

– Ja det tror jag absolut, att det har gjort att teknikutvecklingen har snabbats på.

Däremot är Elin Karlsson kritisk till nätläkarnas marknadsföring – en kritik som också framfördes av allmänläkaren Magnus Isacson i ett reportage i Agenda.

– Deras marknadsföring driver mot en ökad vårdkonsumtion, att friska eller lindrigt sjuka ska söka vård där de i stället kan få hjälp av sjukvårdsrådgivningen, säger hon.

Allvarligaste problemet med nätläkartjänsterna är, enligt Elin Karlsson, om de leder till att resurser drivs åt fel håll, så att de sjukaste patienterna får mindre resurser.

”Vi går inte till läkare för ofta”

Johan Ingerö från Timbro framhåller att svenskar inte alls gör många läkarbesök jämfört med andra OECD-länder.

– Jag tror inte alls att vi går till läkare för ofta. Så roligt är det inte att gå till läkare, säger han.

Enligt honom är det stora problemet att landstingens primärvård inte fungerar.

– 15 procent av läkarna finns där – det borde vara 40 procent. Vi har en felkonstruerad sjukvård som är ett resultat av politiska misslyckanden.