-Grundproblemet är att vi inte talar om psykisk ohälsa och i synnerhet inte om självmord. Det finns inte. Jag har levt i sju år efter min pojks självmord nu. Alla vet, men det är liksom ingen som vill ta aktiv del och fråga. Det är både skamligt och farligt, säger Claes.

Måns var bara 13 år gammal då han inte orkade längre och tog sitt liv. Bakom sig hade han plågsamma år i skolan, präglade av ständig mobbning och grova kränkningar.

-Som förälder kan man aldrig tänka sig att det värsta skulle kunna hända. Visst fanns det signaler, men jag hade ju ingen aning om hur man skulle agera eller att man skulle ha de här tankarna ens.

Satsar på utbildning

Medan självmord generellt följer en nedåtgående kurva i Sverige syns inte samma trend när det gäller barn och unga. Det är mot denna bakgrund regeringen nu beslutat att pröva det australiska projektet för självmordsprevention bland unga i Sverige.

-Det är en otroligt gedigen satsning som man gör, säger professor Danuta Wasserman, chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet, som ska genomföra projektet.

Stockholm och Jönköping blir pilotlän och totalt ska 1.000 personer i vardera län utbildas om självmord. Det blir personer som på olika sätt har nära kontakt med ungdomar – allt ifrån skolpersonal till socialtjänst, föräldraföreningar och polis. Tanken är att dessa i sin tur ska sprida kunskaperna vidare.

Enligt Danuta Wasserman är Sverige bra inom den psykiatriska vården – men sämre på att i ett tidigt skede upptäcka och hjälpa ungdomar som mår dåligt.

-De hinder vi ofta möter i det förbyggande arbetet är för låga kunskaper hos allmänheten och inom olika yrkesgrupper. De vet alldeles för lite om bemötande av personer med psykisk ohälsa, säger hon.

Kunskap behövs

Wasserman hoppas att regeringen på sikt bestämmer sig för att satsa på motsvarande utbildning i hela landet. Både hon och Claes Jenninger är övertygade om att ökade kunskaper om självmord ute i samhället skulle ge resultat.

-Har man kunskapen så kanske det kan börja ringa klockor att det finns saker man kan göra när man ser att någon mår dåligt. Man vet också att alla självmordsbenägna ger signaler, säger Claes Jenninger.

Efter Måns självmord fick skolorna i kommunen skarp myndighetskritik för att inte ha gjort tillräckligt. Claes startade en fond till minne av sin son och jobbar i dag aktivt för att bekämpa mobbning i skolan. Engagemanget och öppenheten har för Claes varit ett sätt att ge Måns upprättelse.

-Jag tror att han skulle tycka väldigt mycket om att jag gör det jag gör.