När ett år återstår till valet har partierna all anledning att fundera på varför de i många fall har svårt att locka män och kvinnor i lika stor utsträckning.

Störst problem har Sverigedemokraterna haft.  2018 hade partiet mer än dubbelt så många manliga som kvinnliga sympatisörer till riksdagsvalet.

SCB konstaterar att det politiska könsgapet generellt ökat kraftigt under det halvsekel myndigheten gjort partisympatiundersökningar. Men det drabbar partierna olika.

Moderaterna har i princip alltid haft fler manliga anhängare men skillnaderna har ökat över tid.

Socialdemokraterna hade länge en jämn könsfördelning men vid de senaste mätningarna hade de kvinnliga sympatisörerna blivit i majoritet. Männen har oftast sökt sig till partiet högerut. 

Vänsterpartiet har tvärtom fått en en dominans av kvinnliga anhängare efter att tidigare haft en större andel manliga. Miljöpartiet och Kristdemokraterna har alltid varit populärare bland kvinnor.

De partier som i alla år haft ungefär lika många manliga som kvinnliga sympatisörer är Centerpartiet och Liberalerna.

Att män och kvinnor allt mer drar åt olika håll politiskt är en trend som syns i många länder och sammanfaller enligt de göteborgska statsvetarna Jakob Ahlbom och Maria Oskarsson med att kvinnors politiska intresse ökat. Och att kvinnor i allmänhet gillar en generös välfärdspolitik i större utsträckning än män.

Valresultatet till riksdagen skulle slå helt olika om bara män respektive kvinnor fick rösta. I en manligt vald riksdag skulle M, KD och SD få en tydlig majoritet. Om kvinnorna fick bestämma skulle S, V, MP och C få flest mandat.

Se Annika Strandhäll (S), jämställdhetspolitisk talesperson och Richard Jomshof, partisekreterare SD, debattera könskillnaderna i politiken i Aktuellt.