En ny könstillhörighetslag ska göra det enklare att byta juridiskt kön. Förslaget om att ändra lagen har lagts fram av Moderaterna och Liberalerna, som söker stöd hos oppositionen efter att ha misslyckats med att få med sig sina kollegor i Tidöavtalet.
Varken Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna vill se en förenklad process för att ändra kön i folkbokföringen. M och L ser det som en viktig reform för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner.
Den 17 april ska riksdagen rösta om förslaget, och då har Kristdemokraterna begärt och beviljats kvittningsförbud. Det betyder att alla riksdagsledamöter måste vara på plats under voteringen.
Hans Eklind, vice gruppledare KD hoppas att de riksdagsledamöter som är emot förslaget vågar rösta emot sitt parti.
– Det finns all anledning för enskilda ledamöter inom M, L och S att försöka stoppa det här förslaget.
Han menar att flera ledamöter från M, L och S har kommit till honom och berättat att de är emot förslaget.
Splittrar både M och S
Samtliga oppositionspartier säger sig vilja ändra lagen, men i Socialdemokraterna har frågan ändå vållat intern debatt.
Bland kritikerna finns bland annat det socialdemokratiska kvinnoförbundet med ordförande Annika Strandhäll i spetsen. Hon menar att det saknas svar på varför antalet flickor som upplever könsdysfori har ökat kraftigt de senaste åren.
2018 lade dock Strandhäll själv fram ett förslag om att reformera könstillhörighetslagen som möttes av hård kritik och nu har hon ändrat åsikt.
Även Moderaterna är splittrade. En av de moderater som öppet kritiserar förslaget är M-toppen Christian Sonesson. På Facebook skriver han:
”Det är dags för fler inom partiet att kliva fram (...) I alla fall om ni anser att det är orimligt att barn ska kunna byta sitt kön.”
Javascript är avstängt
Så ska nya lagen ska se ut
I dag krävs diagnosen transsexualism och i många fall även långvarig kontakt med den könsbekräftande vården för att få lov att byta kön i folkbokföringen.
Enligt förslaget ska det inte längre krävas en medicinsk diagnos. I stället ska det räcka med en enklare utredning gjord av exempelvis en läkare eller psykolog, och ett godkännande från Socialstyrelsen. Åldersgränsen ska sänkas från 18 till 16 år om man har målsmans godkännande.
Ingrepp ska, som i dag, föregås av en utredning inom hälso- och sjukvården och kunna utföras på personer som har fyllt 18 år. För avlägsnande av könskörtlarna kvarstår åldersgränsen på 23 år, om det inte föreligger synnerliga skäl.
Flera partier ser det som en viktig reform för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. SD och KD är emot. De andra partierna är för, men inom dem finns intern splittring.
En invändning är att könsdysforidiagnoser har ökat de senaste tio åren och att det inte är helt klarlagt varför. En annan är att frågan behöver utredas mer innan man fattar beslut och att det skulle kunna missbrukas.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Omröstning blir den 17 april i år.
