Ulrika Westlund, Miljöpartiet, ger hennes syn på lagförslaget om juridiskt kön.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Det rimliga är att vården lägger tid och resurser där det behövs, inte på ändring av juridiskt kön, säger Ulrika Westerlund, riksdagsledamot för Miljöpartiet. Foto: Emil Larsson/SVT

Regeringen lovade ny lag om juridiskt kön – dröjer efter politiska slitningar

Uppdaterad
Publicerad

Den nya lagen skulle göra det enklare att ändra sitt juridiska kön. Men lagförslaget, som ligger på regeringens bord, har resulterat i slitningar i politiken.

– Det är människan själv som vet vad man har för könsidentitet, säger Ulrika Westerlund (MP) som är tongivande i debatten.

Idén om det självupplevda könet har tagit plats i kulturkriget mellan olika aktivistfalanger. Nu håller den även på att ta sig in i den svenska lagstiftningen.

– Den här lagen syftar till att juridiskt erkänna könsidentitet, säger Ulrika Westerlund, riksdagsledamot för Miljöpartiet och tidigare förbundsordförande för RFSL, som länge kämpat för transpersoners rättigheter.

Regeringen lovade att det under våren 2023 skulle presenteras ett lagförslag till riksdagen om en ny könstillhörighetslag, som alltså handlar om att göra det enklare att ändra juridiskt kön i folkbokföringen.

KD håller emot

Men slitningar mellan regeringspartierna har lett till förseningar i processen. Enligt uppgifter till SVT vill en majoritet i Kristdemokraternas riksdagsgrupp inte att förslaget läggs fram, något som resulterat i irritation inom Liberalerna.

Den nya lagen skulle innebära att vem som helst ska kunna ändra sitt juridiska kön utan krav på diagnos från transvården.

– Det rimliga är ju att vården lägger tid och resurser på det som den behöver lägga tid och resurser på. Inte på något helt annat som den här ändringen av juridiskt kön, säger Ulrika Westerlund.

Här kan du se dokumentärserien “Transkriget – tänk om ni har fel”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.