När journalisten och skådespelaren Aleksa Lundberg genomgick en könskorrigering runt millennieskiftet var hon en av landets cirka 30 patienter per år.
Hon uppmärksammades som den första transsexuella skådespelaren som gått scenskolan och blev en viktig röst i transfrågor. Inte minst i RFSL:s kamp om att avskaffa kravet på sterilisering för att få byta juridiskt kön, ett krav som togs bort 2013.
– Jag blev lite av en postergirl. Det kunde vara rubriker som “hon är transsexuel – spelar på Dramaten”. Den frågan fick in mig i den mer moderna transrörelsen. Sedan har det blivit en ideologi där fler och fler involverat sig, säger Aleksa Lundberg.
”Lite oförlåtligt”
Men med tiden kom tvivlen kring om hon verkligen var kvinna nu.
– Vården har hjälpt mig att bli ett mellanting. Socialt var jag det redan, men nu är jag det även kroppsligt. Det är lite oförlåtligt faktiskt, jag var så ung, säger Aleksa Lundberg.
Vände henne ryggen
När hon väl vågade prata öppet om sina ångerkänslor upplevde hon att hennes tidigare meningsfränder vände henne ryggen.
– Ju mer jag pratar om det så känns det som jag har tagit mig ur en sekt. Det här är nog mitt sätt att stänga dörren till det jag inte längre vill vara en del av.
Aleksa Lundberg beskriver också hur operationen resulterat i fysiska och psykiska skador.
– Efter min operation har jag haft återkommande depressioner, slagits mot psykisk ohälsa och haft ett enormt tapp i sexdrift. Det är också plågsamt att kunna jämföra hur orgasmerna kändes innan operationen och att veta att det är rätt mycket känsel som saknas om jag får en orgasm i dag, säger hon.
Här kan du se dokumentärserien “Transkriget – tänk om ni har fel”.
