I praktiken är dock inte säkert att skillnaden blir så stor.

– Jag tror inte att det kommer att leda till så många fler fällande domar, säger utredaren Hedvig Trost.

Sex år gammal lag

För att förhindra och förebygga sexualbrott mot barn infördes den så kallade groominglagen för drygt sex års sedan. Lagen innebär att en vuxen som kontaktar ett barn med syftet att få till ett sexuellt möte kan dömas till fängelse i max ett år. Men brottet har varit svårt att upptäcka i tid och svårt att bevisa. Få har dömts.

– Uppföljningar visar att lagstiftningen varit ganska trubbig, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Hedvig Trost, byråchef vid Åklagarmyndigheten fick därför i uppdrag förra året att se över lagtexten, ta ställning till om den bör skrivas om, om straffet bör skärpas och brottet byta namn.

Höjt maxstraff

I den utredning som presenterades för Morgan Johansson på onsdagen föreslås att ”åtgärd för att möta ett barn i sexuellt syfte” är en bättre benämning av brottet. Maxstraffet föreslås höjas till två års fängelse och ett kritiserat så kallat brottsrekvisit tas bort.

– Det ska räcka med själva förslaget att träffas. Man tar bort främjanderekvisitet, att man gjort något för att mötet verkligen ska bli av, säger Morgan Johansson.

Som exempel på främjanderekvisit brukar nämnas att den vuxne bokat en tågbiljett, ett hotellrum eller skaffat en karta över staden där man ska träffas.

Enligt förslaget ska det i fortsättningen räcka med att den vuxne föreslår barnet att man ska träffas för att det ska räknas som en brottslig handling.

– Syftet för träffen ska vara att den vuxne ska utsätta barnet för sexuella övergrepp, vilket är svårt att bevisa om det inte är nedskrivet. Därför kommer man med en förändrad bestämmelse egentligen inte så mycket längre än med dagens lagstiftning, säger Hedvig Trost.

Avskräckande

Hon hoppas ändå att straffskärpningen och den föreslagna lagändringen kan få vissa ”avskräckande och moralbildande effekter”.

– Samtidigt måste man komma ihåg att det här bara är en straffbestämmelse. Med straffrätten kanske man inte kommer så mycket längre med att förebygga och förhindra att man tar den här typen av kontakter med barn via nätet, säger hon.

Hedvig Trost anser också att man inte ska vara alltför fixerad vid enbart groomingbrottet. I majoriteten av de mål som av medier och polis kallats för groomingmål har det även förekommit annan form av brottslighet. Det vanligaste har varit sexuellt ofredande, ett brott som är lättare att bevisa, särskilt när det skett på nätet och de sexuella kommentarerna riktade till barn finns dokumenterade.