I helgen inleds för tredje året politikerveckan i Järva i nordvästra Stockholm, ett försök att lyfta det politiska intresset i det invandrartäta nordvästra hörnet av huvudstaden, där valdeltagandet precis som i de flesta andra utsatta områden generellt är betydligt lägre än på andra håll.
Otrygghet, dödsskjutningar, arbetslöshet, utanförskap och allmänt elände. Så målas ofta bilden upp av de så kallade särskilt utsatta områdena runt våra storstäder. Men faktum är att i stort sett all SCB-statistik över hur sysselsättning, arbetslöshet, inkomster och annat, visar på en ljusare bild – åtminstone går utvecklingen åt rätt håll även om finanskrisen och lågkonjunkturen för 8–10 år sedan innebar ett hack i kurvan.
Positiva trender
Sedan 1997 har exempelvis andelen förvärvsarbetande bland de utrikes födda i stadsdelen Rinkeby ökat från 29 procent till 49 procent 2015. Andelen öppet arbetslösa har samtidigt gått ner, från 18 procent till 15 procent. Fast innan finanskrisen bröt ut 2008 var arbetslösheten nere och vände på åtta procent.
Andelen som varken jobbar eller studerar har gått ner markant, speciellt för dem födda utanför Sverige. Och i motsvarande mån har inkomsterna stigit och försörjningsstöden minskat.
– Överlag finns det en hel del positiva trender i det här. Men det kan vara en förbättring från en väldigt dålig situation, säger Olof Åslund, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Bakgrund viktig
Rent generellt pekar forskningen på att det blivit något lättare för en invandrare att få in en fot på arbetsmarknaden. Men att mäta utvecklingen i bestämda områden har problem, sammansättningen förändras, enligt Olof Åslund.
– Och ska man hårdra det så är effekterna mindre av att bo i ett utsatt område än betydelsen av föräldrarnas bakgrund, i form av utbildning och ekonomi, säger Åslund.
Just hur skolan lyckas i de utsatta områdena är för framtiden kanske viktigast, anser Åslund.
Och även på den punkten visar SCB-statistiken på ljuspunkter. Andelen ungdomar behöriga till gymnasiet har ökat över tid, i exempelvis Rinkeby från 65 till 69 procent mellan åren 2007 och 2016. Även bland de övriga 14 ”urbana utvecklingsområdena”, områden som klassats som särskilt utsatta och som definierades av politikernas beslut 2009, ser utvecklingen likartad ut, med vissa få undantag.
Enligt Petter Wikström på Statistiska centralbyrån så ser dessutom utvecklingen förmodligen bättre ut än vad siffrorna visar. Detta eftersom de som i större utsträckning får jobb och bättre ekonomi flyttar från de utsatta områdena och därmed försvinner från statistikunderlaget.