Åren 2017-2018 intervjuade Mani Shutzberg läkare och analyserade hur de formulerar sig i sjukintyg för att öka chansen att Försäkringskassan beviljar sjukpenning.

Exempelvis i fall där läkaren bedömer att patienten ska sjukskrivas för depression och måste lägga till så kallade objektiva undersökningsfynd för att det ska godkännas.

– Läkaren kan då ha skrivit att patienten haft en utslätad ansiktsmimik och sänkt grundstämning trots att det inte har kunnat observerats i  läkarrummet. Man upplever att man måste skriva på det här sättet för att patienten ska få hjälp, säger Mani Shutzberg.

Läkare: Man gör hårda bedömningar

Karin Starzmann arbetar som distriktsläkare i Malmö och har disputerat om sjukskrivningar. Hon är väl insatt i hur sjukintyg ska skrivas och menar att Försäkringskassan gör hårda bedömningar.

– Även om jag skriver ett korrekt formulerat läkarintyg med det språk som Försäkringskassan förväntar sig så kan det bli avslag. Det är fruktansvärt, säger hon.

Har ändrat arbetssätt

Enligt Försäkringskassan har de ändrat sitt arbetssätt sen intervjuerna i avhandlingen gjordes. De ska inte längre avslå sjukintyg på grund av att det saknas objektiva undersökningsfynd.

– Vi har arbetat intensivt med den här frågan det senaste året och är inte klara med det arbetet än. Men det är en svår fråga. Vi har inga krav på objektiva undersökningsfynd men hur läkare ska underbygga sin bedömning är en fråga som kvarstår, säger Terese Östlin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

Mani Shutzberg tror att läkare kommer fortsätta behöva använda det han kallar slughet.

– Så länge man har en handläggare som bedömer patienter på avstånd och samtidigt har en dragning till det juridiska så kommer det uppstå slitningar. Det är ett grundproblem som jag tror kommer vidmakthålla behovet av slughet bland läkarna.