– Folkhälsomyndigheten tror att alla sitter i samma båt. Men det finns många som inte kan jobba hemifrån, inte har råd med bil och är tvungna att resa med kollektivtrafik, många som bor trångbott i generationsboenden, säger Ubah Abdisamad, kulturtolk i nordöstra Göteborg.

På uppdrag av Angereds närsjukhus och stadsdel informerar hon somaliska landsmän om corona, tillsammans med ett 15-tal andra kulturtolkar på olika språk.

”Råden fokuserar fel”

I både Göteborg och Stockholm har spridningen av coronasmittan varit extra påtaglig i socioekonomiskt utsatta områden. Järvaområdet var en av de första stadsdelarna i Stockholm där smittan tog rejäl fart i början av pandemin och dessutom skördade många liv.

Hälso- och sjukvårdspersonal i storstäderna har iakttagit hur Folkhälsomyndighetens allmänna råd varit alltför svåra att följa för många boende i utsatta områden.

– Man har utgått från att vi alla är lika inför coronan. Så är det inte. Det finns olika möjligheter och fysiska hinder för att klara social distansering. När TBC var en folksjukdom i Sverige var smittan som störst där människor levde trångbott. Det som då var en basal kunskap har man tappat lite i det moderna smittskyddstänket, säger Kristina Jakobsson, läkare och professor i Folkhälsa vid Göteborgs universitet.

Konkreta råd finns

Ett konkret råd är att en äldre släkting till exempel bör ha en egen fåtölj i en egen hörna, där ingen annan får sitta. Helst ska ingen komma på besök, men om det är nödvändigt bör den äldre gå in i ett annat rum. Och barn i familjen bör inte ta hem kompisar.

– De råden tycker jag att Folkhälsomyndigheten borde ha lyft på de dagliga presskonferenserna. De borde ha inkluderat informationen i stöd och råd, säger Maria Magnusson, folkhälsoplanerare i Angered.

–Jag tycker att Folkhälsomyndigheten ska komma med fler rekommendationer. Ibland känner jag att jag vill gripa in och prata med myndigheten själv, säger Ubah Abdisamad.

SVT har sökt Folkhälsomyndigheten för en kommentar.