Svenska landsting vidtar just nu en rad åtgärder för att få bukt med de skenande kostnaderna för inhyrd personal. En enkät som SVT Nyheter gjort visar att nästan alla landsting vidtagit eller planerar åtgärder för att komma till rätta med beroendet av bemanningsföretag. Några exempel:
- Blekinge har satt stopp för bemanningsföretag 2016.
- Värmland ska ha stoppat användningen av hyrsjuksköterskor från hösten 2015.
- Östergötland ska fasa ut användningen av bemanningsföretag 2016.
På nationell nivå har Sveriges kommuner och landsting (SKL) dessutom dragit igång ett ”nationellt samarbete” mellan landstingen.
– Jag tror att vi i höst har en strategi som alla landsting är med på, säger Dag Larsson (S) som är ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation.
Rader av utfästelser
Samtidigt visar SVT:s granskning att det här bara blir de senaste i en lång rad av utfästelser, handlingsplaner och åtgärdspaket, som lanserats lokalt och nationellt ända sedan 2000-talets början. För att nämna några exempel:
- Värmland antog 2012 en strategi för att bli oberoende av hyrläkare. Året därpå ökade kostnaderna från 77,1 till 87,7 miljoner, för att sedan öka ytterligare både 2014 och 2015.
- Jönköping beslutade om en plan 2013 som skulle halvera behovet av hyrpersonal. I stället ökade inhyrningen med tio miljoner till året därpå, för att sedan minska året därpå – med mindre än en miljon.
- Södermanland hoppades redan 2010 att extrajobb för specialistläkare under utbildning skulle minska behovet av hyrläkare. I stället har kostnaderna ökat varje år sedan dess, från 88 till närmare 170 miljoner.
”Har ju blivit ett fiasko”
2012 presenterade SKL en nationell strategi, bland annat med en mycket uppmärksammad artikel på DN Debatt. Den innehöll en rad punkter som tillsammans skulle halvera behovet av hyrpersonal fram till 2014, bland annat en ”allmän restriktivitet med inhyrning” och bättre samordning av läkarutbildningarna.
I verkligheten blev det ingen halvering. Från 2012 till 2014 ökade i stället de totala kostnaderna för inhyrd vårdpersonal från 2,6 till 3,3 miljarder. I dag avfärdas strategin från 2012 av Dag Larsson.
– Det där har ju blivit ett fiasko, säger han till SVT Nyheter.
Det var många åtgärder. Vem är det som inte har gjort det den skulle?
– Jag skulle säga att vi underskattade utmaningen, säger han och påpekar att det inte går att stänga en vårdavdelning i glesbygd bara för att det inte finns personal som vill jobba där permanent.
Nödstopp fungerar inte
Flera landsting har prövat totalstopp eller ”nödbromsar” för inhyrningar, som man förr eller senare tvingats bryta. I SVT Nyheters enkät uppger Gotland, Västra Götaland, Dalarna, Södermanland, Blekinge och Värmland att de provat ”nödbromsar” inom hela eller delar av verksamheten.
Dag Larsson menar att nödbromsarna i praktiken blir omöjliga att upprätthålla.
– Man är inte beredd att löpa linan ut, och jag vet inte ens om det är önskvärt. Vi har ett uppdrag att när du blir sjuk ska du kunna möta en sköterska eller läkare, och det går faktiskt först.
Arbetsmiljön viktigast – igen
Dag Larsson säger sig nu vara optimistisk inför SKL:s nya satsning, eftersom man den här gången kommer att utgå från lyckade försök som gjorts inom psykiatrin i Västra Götaland. Enligt Dag Larsson handlar åtgärderna bland annat om bättre planering och om en förbättrad arbetsmiljö.
– Om vi inte är en tillräckligt bra arbetsgivare så kommer folk att välja bemanningsföretag i stället. Så det är mycket självkritik.
Men det var också punkt nummer ett 2012, att ni skulle bli en mer attraktiv arbetsgivare?
– Men då tog vi kanske en tjusig deklaration, alla skakade hand med varandra och sen gick man hem och förändrade inte så mycket.
SVT granskar just nu systemet med inhyrd personal i vården. Tipsa oss och diskutera #hyrnotan i sociala medier.