– Vi befinner oss i en kris och står inför en enorm lärarbrist inom vissa ämnen, då hundratals lärare går i pension, medan bara ett handfull utbildar sig till lärare i samma ämnen, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund.
Johanna Jaara Åstrand är ordförande i Lärarförbundet. Hon pekar på att OECD:s granskning visar på hur viktig löneutvecklingen faktiskt är för läraryrkets status.
– OECD tydliggör att ett lands politiska system, ambitioner eller planer för skolan inte spelar någon roll om man inte samtidigt värnar lärarkåren. Och det har man inte gjort i Sverige. Nu säger även OECD att ett land som vill något med sin kunskapsutveckling måste betala sin lärarkår.
”Kan inte vänta”
Både Bo Jansson och Johanna Jaara Åstrand är oroliga över att så få vill utbilda sig till lärare och att många pressade lärare i dag funderar på att sluta inom yrket.
Båda menar dock att mycket kan göras redan i dag för att förbättra läraryrkets status och dess arbetsförhållanden.
– Det som måste göras redan i dag är att värna nuvarande lärare. Förutom lönen handlar det om arbetsbelastning och att låta lärarna vara lärare. Låta dem planera sin undervisning och vara med eleverna och inte drunkna i administrativt arbete, säger Johanna Jaara Åstrand.
– Det här kan inte vänta. När det kommer till lärarlöner och kompetensutveckling är det verkstad på en gång som gäller. Det finns inga genvägar, säger Bo Jansson.
Svarta rubriker
Dagens OECD-rapport kommer likt många andra nyheter om den svenska skolan att generera svarta rubriker om skolsystemet och lärarkåren. Något som kan sänka statusen på läraryrket än mer.
– Men man måste ändå säga som det är. Därför det är så viktigt att politikerna och arbetsgivarna är tydliga och kraftfulla i sina satsningar på löner och att man faktiskt låter lärarna vara lärare för att de inte ska tappa sugen. Tyvärr är det alldeles för många som redan funderar på om de orkar fortsätta, säger Bo Jansson.
Fakta: Beställdes av regeringen
- Den nu presenterade rapporten är ett resultat av att den förra regeringen bad OECD om hjälp efter Pisachocken i december 2013, då svenska elever visade sig ha den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD.
- Alliansregeringen bad OECD att förklara vad som gått snett och vad som behöver göras. Inte för att det saknades teorier och idéer, utan för att få ett internationellt perspektiv.
- Skolkommissionen ska, på basis av OECD-rapporten, sammanställa en att göra-lista för svensk skola. En första redovisning ska levereras till regeringen i januari.