När Pisaundersökningen sände chockvågor genom landet i december 2013 blev till och med dåvarande utbildningsministern Jan Björklund märkbart spak till att börja med. Skötebarnet skolan som han gjort till sitt och placerat i knäet på hela partiet hade utvecklats till en värsting. Det skedde trots enveten politik med fokus på kunskap och betyg och bättre disciplin i klassrummet, inga mössor, inga mobiler.

Men redan efter ett par dagar reste sig Jan Björklund ur askan. Han tog ny sats och riktade pekpinnen för skolans erosion mot Socialdemokraterna. Pisa var egentligen en fällande dom över den gamla skolpolitiken, sa Jan Björklund och hänvisade till att undersökningen gjorts 2012 när de gamla läroplanerna och de gamla betygen gällde. Den gamla skolan, som de borgerliga politikerna kallade flumskolan, hade varit ett av Alliansens bästa kort i både 2006 och 2010. 

Skolan blev en börda för Folkpartiet

I valrörelsen 2014 blev skolan en av de absolut hetaste frågorna. Den här gången en kvarnsten för framförallt Folkpartiet, trots att Jan Björklund gick i opposition mot sig själv. Alliansen och de rödgröna reste land och rike runt och presenterade miljoner och miljarder som skulle rädda den svenska skolan. Det blev svårt att skilja de två huvudmotståndarnas politik åt och framförallt Socialdemokraterna anklagade regeringen för att kopiera den rödgröna politiken.

De förslag som OECD:s guru Andreas Schleicher presenterar kommer att ta lång tid att genomföra om regeringen följer dem. Lika länge lär regeringen lägga ansvaret på företrädaren – precis som Jan Björklund gjorde när resultaten i skolan inte gick hans väg.