Arbetet har gjorts grundligt: Experterna har besökt skolor och intervjuat politiker, svenska experter, fack, arbetsgivare, lärare, elever och föräldrar.
Något av vad expertgruppen hörde och såg, och några av de slutsatser den drog presenterades i dag av professor Graham Donaldson från Glasgow University och Beatriz Pont, analytiker vid OECD:s utbildningsdirektorat.
– Högpresterande skolsystem kombinerar hög kvalitet med hög jämlikhet. Sverige är inte där men borde vara det, sade Beatriz Pont i sin presentation.
Både starka och svaga elever har försämrat sina resultat kraftigt på senare år och Pont talade om att det fria skolvalet inte ”fungerat väl” och att det måste finnas mekanismer som utjämnar kvaliteten mellan skolorna.
Tre centrala områden
OECD-experterna berättade också att många svenska elever – fler än i många andra länder – vittnat om att lärarna inte förklarar uppgifter tillräckligt väl.
– Det är något som inte fungerar i klassrummen, säger Pont.
Pont lyfter fram tre centrala områden för förbättring.
För det första måste kvalitet och jämlikhet gå hand i hand, i alla skolor och i alla kommuner, och det måste skötas systematiskt.
– Det får inte fungera hipp som happ, sade Pont.
”Läraryrkets status måste öka”
Läraryrkets status måste öka, rektorer måste ha fokus på att deras anställda ska utvecklas.
OECD förordar också en nationell plan och en kultur där förbättrade resultat står i fokus. Bland annat måste det stå klart vem som ansvarar för resultaten.
– När vi träffat folk får vi olika svar: elevernas, föräldrarnas, lärarnas, rektorernas eller kommunernas, sade Pont.
OECD ska återkomma i april 2015 med sin slutrapport.
”Skolvalet fungerar inte”
Hon lyfter också fram den bristande disciplinen i skolan.
– Många elever kommer för sent eller inte ens dyker upp, frånvaron är på samma nivå som i Portugal, Bulgarien och Lettland, men vi är i Sverige. Detta kan vändas.
Pont lyfte nämnde också ett annat känt problem, att lärare anser sig ha för mycket pappersarbete och för lite tid till att förbereda undervisningen.
Tillsätter skolkommission
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och gymnasieminister Aida Hadzialic (S), lyfte efter OECD-presentationen fram regeringens planerade åtgärder.
I linje med OECD:s rekommendationer måste insatser sättas in tidigt, i förskolan och på lågstadiet, för att hjälpa elever. För att det ska gå måste fler lärare rekryteras dit.
– Då kan man gripa in tidigt när det behövs, sade Fridolin.
Det ska också införas en ”läsa, skriva, räkna-garanti”.
”Tyvärr inget som regeringen prioriterar”
Även Folkpartiet välkomnar flera av slutsatserna som OECD i dag presenterade. Dock är man skeptisk till hur regeringen hanterar vissa av dessa brännande frågor.
– Vi tycker det är väldigt bra att OECD kommer med de här tydliga beskeden. Mycket ligger i linje med det som Folkpartiet driver. Till exempel att man efterfrågar en tydligare politisk styrning. Det var ett misstag att kommunalisera skolan och vi vill att staten tar över ansvaret, säger Christer Nylander (fp), vice ordförande i utbildningsutskottet.
Christer Nylander är också positiv till att OECD lyfte fram den bristande ordningen i svenska klasser.
– Men tyvärr är dessa frågor inte något som regeringen prioriterar att göra något åt just nu.
Fridolin: Alla skolor ska vara bra
Regeringen välkomnar också rekommendationen om en långsiktig utvecklingsstrategi, en nationell samling, för läraryrket. Lönerna ska höjas och det ska bli en tydligare koppling mellan lön och utveckling inom yrket.
Fridolin delar också uppfattningen att det saknas en mekanism för att jämna ut kvalitetsskillnaderna mellan de svenska skolorna.
– Den ska försäkra att alla skolor är bra skolor, sade han.
Exempelvis ska de bästa lärarna rekryteras dit de behövs bäst.
Fakta: Senaste Pisa-rapporten
- Den senaste Pisa-mätningen, publicerad i decmeber 2013, visade att svenska elevers resultat försämrats kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.
- Inget annat av de 33 OECD-länderna i undersökningen hade en lika stor resultatförsämring som Sverige.
- Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnena i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet.