– Vi tycker ju att allt eventuellt överskott som genereras skall återinvesteras i verksamheten, och det är det man försöker fånga i utredningens förslag, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund till SVT Nyheter.
Regeringen utredare Ilmar Reepalu har föreslagit en rad punkter för att reglera välfärdsföretagen, det mest kontroversiella är ett strängt tak för att omöjliggöra stora vinstuttag ur vård, skola och omsorg. Att stoppa vinstjakten har varit ett vallöfte från Socialdemokraterna. Förslaget har fått kritik från Svensk Näringsliv och många privata aktörer inom välfärden.
Lärarnas Riksförbund, som organiserar 90.000 lärare, är nu klar med sitt remissvar och ger tummen upp för Reepalus förslag, trots att man själv har många medlemmar som jobbar på vinstdrivande skolor.
En av dem är Martina Ahlgren, svensklärare på Didaktus i Jakobsberg, en vinstdrivande skola inom börsnoterade Academedia-koncernen.
– Det känns lite tråkigt att facket säger så. Det här är ju en verksamhet jag arbetar i varje dag och som jag trivs i, säger hon till SVT.
”Får de resurser vi behöver”
Vi får prata med två lärare på skolan. Båda säger att de inte känner något negativt av att tillhöra ett vinstdrivande skolföretag.
– Jag tycker vi får de resurser vi behöver, jag känner mig inte överarbetad, säger Oskar Lanner, lärare i naturkunskap.
Lärarnas Riksförbund vill gå längre än utredningen och helt fasa ut aktiebolagen från den svensk skolan. Förbundet hänvisar till att många friskolor har lägre lärartäthet, och vill hellre lägga pengar på fler lärare, eller högre lärarlöner.
– Vi tycker det blir fel incitament, det blir fel intresse som blir huvudfokus med aktiebolag, därför är förslaget om vinstbegränsning ett steg i rätt riktning, menar Åsa Fahlén.
Bra verksamhet – dålig ekonomi
Didaktus är en typ av vinstdrivande skola som blivit allt vanligare i Sverige. Men utredningen påtalar att på andra håll i världen låter man inte skattefinansierade skolor göra vinst. Även rektorn lovordar ägaren som skjutit till extra mycket pengar, eftersom skolan haft många elever med stora svårigheter som inte klarar godkänt i kärnämnen som matematik och engelska. För fem sex år sedan fick skolan massiv kritik från skolinspektionen som hotade med vite.
– Då gick det väldigt bra ekonomiskt, men vi hade en kris för att vi hade en dålig verksamhet, säger rektorn Pia Johansson.
– Nu har vi en mycket bra verksamhet. Eleverna får mer hjälp av extralärare, men ekonomiskt går det dåligt, vi går alltså med förlust. Men ägarna skjuter till pengar från andra skolor, säger hon.
Det finns två stora lärarfack. Det största, Lärarförbundet, är också emot att stora vinster ska kunna plockas ur verksamheten. Men de är försiktigare till att tydligt ta ställning till om det skall finnas vinster alls.
Missar skolans största problem
Båda lärarfacken tycker samtidigt att frågan om vinster eller ej inte är avgörande för skolans största problem –kunskapsresultat och likvärdighet. Lärarnas Riksförbund säger rakt ut i remissvaret att utredningen förslag ”dessvärre inte ett tillräckligt steg i denna riktning” .
De tycker skolpengsystemet inte fungerar för att klara skolans kompensatoriska uppdrag. De elever som behöver mest stöd får inte det i dag, enligt Lärarnas riksförbund.
– En skola bör få resurser beroende på vilka elever den har, oavsett offentligt eller fristående skola. Då måste man omfördela mer resurser till de elever som har de största behoven än vad man gör i dag, säger Åsa Fahlén.