På tisdag presenteras den stora internationella PISA–undersökningen som jämför 15–åringars kunskaper i viktiga skolämnen. Det råder förväntan i skolvärlden. Har svenska elever blivit bättre i matematik?

Enligt siffror från Universitetskanslersämbetet som Agenda tagit del av har det inte funnits så få som vill läsa till matematiklärare sedan 1993.

Som högstadielärare har Britt–Marie Lindgren haft all anledning att fundera över hur det står till med mattekunskaperna i Norrköping.

– Vi har kunnat se att många elever tappar tråden väldigt tidigt. De börjar kanske redan på lågstadiet tycka att matematiken är för svår, säger hon.

120 elever utan behörighet i matte

I den senaste årskullen som gick ut nian i Norrköping var det 120 elever som inte var behöriga till gymnasiet på grund av dåliga matematikbetyg. Norrköping är inget undantag. Skolchefen menar att vi i Sverige blivit dåliga på att hjälpa elever som har det svårt med matematiken.

– De elever som har det tuffast, har svenska skolan tidigare lyckats väldigt väl med i internationella jämförelser. Pisa–undersökningen visar att det är där vi har tappat, säger Mats Olsson, skolchef i Norrköping.

Den återkommande internationella PISA–undersökningen jämför bland annat 15–åringars kunskaper i matematik. Här har Sverige för länge sedan tappat tätpositionen. I Norrköping funderar man på varför. Bland annat har undersökningar visat att en del av de lärare som undervisade i matematik inte hade någon utbildning i ämnet, säger Mats Olsson.

”Noll studenter det här året”

På Luleå universitet utbildas matematiklärare. Eftersom det är ett bristyrke borde här krylla av entusiastiska studenter. Men så är det inte. Anna Klisinska, som är universitetslektor, visar en av undervisningssalarna. Den är tom och öde.

– Vi har inga studenter som utbildar sig till matematiklärare för årskurs sju till nio och gymnasiet. Noll studenter det här året, konstaterar hon.

Lika illa som i Luleå ser det inte ut överallt. Det utbildas fortfarande matematiklärare. Förra året utexaminerades 250 stycken.  Men tio år tidigare var det 618.

En förklaring kan vara att den som är duktig i matematik har mer lönsamma alternativ att välja på.

– Det krävs lika lång tid som att utbilda sig till civilingenjör. De som vill bli matematiklärare måste vara duktiga och då kan de lika gärna utbilda sig till civilingenjör och redan från början få 10.000 mer i lön, säger Anna Klisinska.

”Lite ensamt på avslutningsmiddagen”

På universitetet i Luleå är det svårt att hitta någon som  läser till matematiklärare. Till slut träffar vi Max Larsson som ville komplettera sin utbildning till idrottslärare. I Luleå kan man kombinera matematik med allt från dans till historia. Men studenterna är svårflirtade. Max var den ende i sin årskurs.

– Det fanns tillfällen när jag satt själv med läraren på deras kontor och vi hade undervisningen där. När jag gick ut var jag den enda i min klass. Det var lite ensamt på avslutningsmiddagen, det erkänner jag, säger Max Larsson och ler lite.

– Jag tycker det är otroligt allvarligt om vi inte har kompetenta lärare som kan undervisa elever i matematik. Enligt min uppfattning handlar det om demokratifrågor, säger Anna Klisinska.