En pågående genomgång visar att de har svårare att klara studierna och att fler hoppar av jämfört med de som kommit in via betygen.

– Det är en ganska tydlig bild att det utgör en riskgrupp när det gäller avhopp. Och det verkar handla om att de är mindre studievana, säger Anders Gustavsson, vice rektor på lärarutbildningarna på Stockholms universitet.

Nu vill Stockholms universitet ta in färre studenter till lärarutbildningarna via högskoleprovet. Till grund- och ämneslärarutbildningarna vill lärosätet minska andelen från hälften till en tredjedel.                  

Då det gäller förskollärarutbildningen är önskemålet att gå ännu längre och helt ta bort möjligheten att komma in via högskoleprovet. Men det skulle kräva ett särskilt undantag eftersom statliga lärosäten måste ta in minst en tredjedel via högskoleprovet.

– Ett skäl är helt enkelt att de har svårt att klara studierna och då är det naturligtvis slöseri med resurserna och inte heller speciellt bra för de som börjar. Man måste klara studierna för att kunna bli lärare. Man måste kunna få examen och behörighet, säger Anders Gustavsson.

Högskoleprovet en andra chans

Förhoppningen med förändringen är att fler ska gå klart utbildningen. Lärarstudenten Emelie Vargård har sett många kursare hoppa av under sina fyra år på Stockholms universitet.

– När jag påbörjade lärarutbildningen sa alla att det är så enkelt. Det är så flummigt, vem som helst kan klara lärarutbildningen. Men den har nog varit tuffare än många trott, säger hon.

Vilken kvotgrupp man kommit in via är inget Emelie Vargård pratat med sina studiekamrater om. Själv kom hon in via gymnasiebetygen. Trots det är hon kluven till förslaget att ta in färre via högskoleprovet.

– Min första tanke är att det är positivt. Men samtidigt, alla har inte haft chans att få bra betyg i gymnasiet på grund av olika omständigheter och då blir det väldigt orättvist om den delen ska väga så pass mycket tyngre än högskoleprovet, säger Emelie Vargård.

Flera lärosäten tittar på samband

Även Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Södertörns högskola tittar just nu på om det är mer vanligt med avhopp bland de som kommit in på högskolekvoten till lärarutbildningarna.

Om några veckor ska Kommunförbundet i Stockholms län sammanställa en gemensam rapport. Hittills har bara Mälardalens högskola lämnat in sin rapport till förbundet och de kan till motsats från Stockholms universitet, inte se ett samband.