Ungefär 10 procent av alla elever i skolan i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som exempelvis adhd, autism och språkstörning, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nu varnar Riksförbundet Attention för att många elever med NPF-diagnoser som hamnar efter i skolan, inte får den hjälp de behöver.

– Hjälpen kommer väldigt sent i svensk skola. Mest stöd ges i högstadiet, men vi och många föräldrar vill att man ger den hjälp som behövs redan när det börjar krångla. När eleven börjar halka efter eller känner en stor olust till skolan med hög frånvaro, säger Anki Sandberg, förbundsordförande på Attention.

Åtta av tio elever har hög frånvaro

Enligt en ny skolenkät gjord av Attention där fler än 3 400 vårdnadshavare till elever med NPF-diagnoser har svarat, så upplever barnen att de svåraste momenten i skolan är undervisningen, skoluppgifterna och sociala relationen till andra elever. Många drar sig för att gå till skolan och blir så kallade hemmasittare.

Enkäten visar att åtta av tio elever har en hög frånvaro kopplat till funktionsnedsättning.

– Vi ser att detta ökar år efter år, och det kryper ned i åldrarna. Problemen vi ser i skolan kommer mycket tidigare än förr. Det är en stor varningsklocka. Vi måste gå in och stötta eleverna redan när problemen uppstår, då har man bäst chans att stävja problemet innan det blir allvarligt.

Attention menar att det krävs mer resurser till skolan.

– Man måste satsa mer på skolan och se den som den viktiga aktör den är. En lyckad skolgång innebär ofta ett lyckat arbetsliv. Vi måste se det som investering i samhället, det måste få kosta, säger Anki Sandberg.

Nationell statistik

Attention vill se nationell statistik som visar hur elever med NPF klarar skolans mål, och att man ska tillsätta resurser till den fysiska, sociala och pedagogiska skolmiljön.

– Vi vill föra en diskussion om att det ska råda undervisningsplikt istället för skolplikt, det vill säga att ett större ansvar måste läggas på skolan att kunna nå varje elev med kunskap. Att man prövar olika metoder och inte bara lämnar ansvaret hos föräldrarna.

Kognitivt krävande samhälle

Anki Sandberg menar också att vi id ag lever i ett mer kognitivt krävande samhälle med många olika typer av intryck.

– Det är en gemensam utmaning, inte bara för skolan och familjen, utan även politiker. Det handlar om vilka resurser man ska ge skolan för att klara uppdraget att undervisa alla elever.