Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Kan man räkna med att evakueras som svensk? Hör Hans Ilis-Alm, lärare vid Försvarshögskolan, svara på tre frågor om evakueringar från krigsdrabbade länder. Foto: SVT/Reuters

Lista: Tidigare evakueringar av svenskar i krigszoner

Uppdaterad
Publicerad

Att Sverige skickar en väpnad styrka till en krigszon för att evakuera svenskar är historiskt. Men det är inte första gången svenska medborgare har behövt hjälp att ta sig hem. SVT Nyheter listar andra händelser där svenskar blivit fast utomlands.

• Afghanistan 2021 

När USA drog tillbaka sina trupper i Afghanistan och talibanerna tog över försämrades säkerhetsläget. Försvarsmakten fick i uppdrag att evakuera personer med koppling till Sverige och lyckades få ut över 1 000 personer från Kabul, däribland svensk ambassadpersonal, alla lokalanställda, deras anhöriga, ett antal afghanska kvinnorättsaktivister och journalister.

Oroligheter i Sudan

Att regeringen tidigt evakuerade svenskar från Sudan kan vara en följd av operationen i Afghanistan, menar Hans Ilis-Alm, lärare vid Försvarshögskolan:

– Sverige fick ganska mycket kritik efter Afghanistanevakueringen, att vi var senfärdiga till ett politiskt beslut. Det kan vara sådant som spelar in. 

• Libyen 2011

Ett 40-tal svenskar jobbade i Libyen när inbördeskriget bröt ut. Till en början evakuerades svenskar med italienskt transportflygplan. Försvarsmakten skickade sedan ett Herculesplan och beväpnade flygbasjägare med uppgift att skydda planet från att attackeras.

• Kongo-Kinshasa 2008

Två svenska journalister och omkring 90 hjälparbetare evakuerades med FN-helikopter från östra Kongo-Kinshasa. De befann sig mitt i oroligheterna när en rebelledare hotade inta staden Goma. 

• Libanon 2006

Med anledning av kriget i Libanon mellan Israel och Hizbollah genomfördes den mest omfattande evakueringen någonsin av personer med hemvist i Sverige. Över 8 000 personer evakuerades från Libanon efter våldsamheterna.

– Massor av människor evakuerades till Cypern, de flesta med fartyg. Det var en ganska kaotisk situation och man lärde sig en hel del av det, säger Hans Ilis-Alm. 

• Kongo-Brazzaville 1998

Tre svenska och två finska missionärer blev fast i landet efter att inbördeskrig bröt ut. De kunde senare evakueras med hjälp av franska soldater. 

– Frankrike har ganska stor närvaro med resurser i Afrika och är därmed snabba att kunna agera. De har inte bara militär utan också politiska kontakter.

• Angola, 90-tal

Svenskar, bland andra biståndsarbetare och ambassadpersonal, fick evakueras från huvudstaden Luanda efter att strider brutit ut under inbördeskriget. 

– De som kan vara säkra på att ett land gör sitt yttersta för att få ut dem är de som är utsända av staten. Där är man beredd att riskera ganska mycket, säger Hans Ilis-Alm. 

Stödstyrka kan aktiveras

Utöver militär personal har Sverige möjlighet att använda Stödstyrkan, som aktiveras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Den har använts vid ett flertal tillfällen när personer med hemvist eller koppling till Sverige har drabbats av händelser utomlands och UD begärt stöd.

Den är till för att stödja utlandsmyndigheter i situationer, vid till exempel politiska oroligheter.

I stödstyrkan ingår omkring 200 personer med särskild kompetens, från MSB, Socialstyrelsen, Polismyndigheten samt Svenska Kyrkan, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen.

Några exempel på när Stödstyrkan har haft en roll i samband med evakuering och assisterade hemresor för drabbade är:

• Evakuering från Libanon (2006)

• Evakuering från Egypten och Libyen (2011)

• Evakueringen från Kabul (2021)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Oroligheter i Sudan

Mer i ämnet