Det var i en debatt i SVT:s Agenda mot moderaten och europaparlamentarikern Christofer Fjellner som Carl Schlyter menade att hans påstående har stöd i forskningen. Livekollen har under dagen synat vad han sa. Debatten handlade om TTIP, det stora handelsavtal som EU och USA förhandlar fram.
”Var är bevisen?”
I förhandlingarna driver EU-kommissionen att det ska finnas en möjlighet för företag som investerar att att avgöra tvister i ett skiljedomsförfarande (ISDS). Ett slags rättsinstans utanför ländernas egna domstolar. Agendas programledare Camilla Kvartoft berättade att EU-parlamentets handelsutskott nu sagt okej till att ett investeringsskydd som gör det möjligt för företag att stämma stater ska finnas med i TTIP-avtalet. Och frågade Carl Schlyter vad han tyckte om det.
– Min fråga är varför? Var är bevisen för att det funkar? De studier som har tittat på det här, visar att mellan europeiska länder och USA tjänar man ingenting på det. Varför ens ta risken? Det är det jag undrar över, svarade Carl Schlyter.
Livekollen ställde två frågor utifrån citatet:
– Vad finns det för studier som rör investeringsskydd för företag i relation till stater där de investerar?
– Visar dessa studier att ”man” inte tjänar något på ”det”?
FN ger inte Schlyter rätt...
Livekollen har granskat en rad rapporter men hittat bara ett fåtal som just jämfört hur ett skiljedomsförfarande påverkar investeringsviljan. FN:s handelsorgan UNCTAD har sammanställt forskning om handelsavtal mellan länder. I sammanställningen från september 2014 drar UNCTAD slutsatsen att handelsavtal med skiljedomsförfarande leder till ökade investeringar. Men med förbehållet att orsakssambandet inte alltid är tydligt.
...men det gör CEPS
FN:s UNCTAD ger alltså inte Carl Schlyter rätt i sitt påstående. Men Carl Schlyter själv hänvisar till en rapport från CEPS, Center for European Policy Studies, som är en tankesmedja i Bryssel och som leds av den tyske ekonomen Daniel Gros. CEPS ger Carl Schlyter rätt i sitt påstående. CEPS har utgått från handelsavtalet TTIP och gjort en analys av potentiella kostnader och vinster för EU och medlemsstaterna.
CEPS kan visa att ett skiljedomsförfarande inte gör att amerikanska företag investerar mer. Och att eventuella vinster som förväntas om ett skiljedomsförfarande införs, uteblir. Enligt CEPS leder ett skiljedomsförfarande i TTIP snarare till ökade juridiska kostnader för EU och medlemsstaterna och en minskad politisk makt över handelsregler. I en undersökning från 2010 svarade knappast något av USA:s hundra största mulitnationella företag att förfarandet med skiljenämnder påverkade deras vilja att investera. Dessutom uppgav 65 av 100 att skiljedomsnämnder inte skyddade företagens investeringar om länder skulle besluta att ändra lagar eller regler.
CEPS menar att undersökningen från 2010 ger en stark indikation på att amerikanska investerare inte lockas av tillgången av en skiljedomsnämnd när de beslutar om de ska investera eller inte.
Bakgrund: Handelsavtalet
EU och USA inledde 2013 förhandlingar om ett frihandelsavtal. Planen är att åstadkomma ett ”Transatlantic Trade and Investment Partnership”, förkortat TTIP. Tanken är att ta bort handelshinder och att underlätta investeringar för att på så sätt utveckla ekonomierna i både EU och USA. Avtalet blir, om/när det blir verklighet, det största frihandelsavtalet i världen.
Debatten i Sverige och resten av EU har kommit att handla mycket om konsekvenserna av ”Investor-State Dispute Settlements”, ISDS, ett vanligt förekommande regelverk i internationella handelsavtal. Majoriteten i EU-parlamentets handelsutskott sa i torsdags ja till att ett investeringsskydd, ISDS, ska få finnas med i avtalet. Utländska investerare ska under vissa förhållanden kunna stämma ett land som genom politiska beslut påverkar negativt. Sådana tvister avgörs i en skiljedomstol som står fri från staternas rättssystem. Kritikerna anser att långtgående investeringsskydd underminerar enskilda länders möjlighet att självständigt stifta lagar. Rädslan för att bli stämda skulle få dem att avstå.
Den 10 juni röstar hela EU-parlamentet i frågan om investeringsskyddet. Flera andra utskott har varit kritiska och det är ovisst vilket ställningstagandet kommer att bli. Det är EU-kommissionen som förhandlar med USA om avtalet. När det är klart har EU-parlamentet möjlighet att godkänna eller förkasta det i sin helhet.