Den ökande segregationen mellan olika skolor var utgångspunkten för söndagens skoldebatt i Agenda. Ett ämne som engagerade de båda debattörerna starkt. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall sade att Alliansens satsning på karriärtjänster i utanförskapsområden måste få fortsätta och anklagade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) för att dra ner på antalet förstelärare i skolan.
– Jag är faktiskt oerhört överraskad över att utbildningsministern står här i dag och förnekar att man har gjort en neddragning från 22.000 förstelärare till 17.000, sade hon och fortsatte:
– Och att särskilda satsningar på förstelärare i just utanförskapsområden, en satsning som vi vet är en av de mest verkningsfulla, där vi sticker ut som ett land, och inte alltid använder våra mest skickliga pedagoger där vi har de största utmaningarna – det förnekar utbildningsministern!
Fridolin kontrade med att regeringens satsning på utanförskapsområden är tio gånger större än Alliansens.
Under ett dygn har Livekollen nu satt tänderna i de båda politikernas påståenden. Efter granskningen står det klart att svaret på samtliga blir ett rungande ”nja”. Här kan du se vad vi har hittat:
1. Har regeringen dragit ner på förstelärarna?
Camilla Waltersson Grönvall (M) sade att regeringen gjort en neddragning från 22.000 förstelärare till 17.000. Hon har delvis rätt. Men det handlar inte om att ta bort några befintliga tjänster, utan om att dra ner ambitionen. Alliansen lovade inför valet 22.000 förstelärare år 2018. Regeringen vill istället hålla fast vid Alliansens tidigare mål om 17.000 tjänster 2017.
2. Är förstelärarna ”en av de mest verkningsfulla åtgärderna i utanförskapsområdena”?
Camilla Waltersson Grönvall (M) sade att särskilda satsningar på förstelärare i just utanförskapsområden är en av de mest verkningsfulla satsningarna.
Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna ger henne åtminstone delvis rätt. Han säger att förstelärare är en bra metod för att skapa karriärvägar för lärare och att det är en av de viktigaste faktorerna för att minska utbildningsskillnader.
– Jag tror faktiskt att det verkligen behövdes. Det svenska skolsystemet har väldigt lite karriärmöjligheter om man jämför med andra skolsystem. Så jag tycker att stegen som Sverige nyligen har tagit är bra, säger han till Livekollen.
Schleicher menar dock att det egentligen är för tidigt att uttala sig, eftersom den svenska reformen har funnits så kort tid. Det finns inte heller någon tillgänglig svensk forskning som stödjer Camilla Waltersson Grönvalls påstående.
3. Är regeringens satsning tio gånger större än Alliansens på just de skolor som har de tuffaste förutsättningarna”?
Nja – blir livekollens svar eftersom utbildningsministern och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson talar om olika saker, som inte riktigt går att jämföra. Den borgerliga regeringen beslutade i mars 2014 att öronmärka pengar för att anställa 175 förstelärare i femton så kallade utanförskapsområden där skolresultaten ofta är sämre än i övriga landet. Dessa lärare skulle få ett lönelyft med 10.000 kr per månad, dubbelt så mycket som de ”vanliga” förstelärarna. I vårändringsbudgeten strök den rödgröna regeringen de 13 miljoner kronor det handlar om. Skolverket har redan beviljat statsbidrag till 181 förstelärartjänster i utanförskapsområden till i höst. De får nu nöja sig med samma 5.000 kr extra per månad som alla förstelärare får.
I gengäld lovar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att 125 miljoner kronor i år ska läggas på bredare lönehöjningar till fler lärare på skolor som har det särskilt tufft.
Ser man till vad regeringen och Alliansen sammantaget vill lägga på skolor med dåliga resultat – i utsatta områden – så vill de lägga lika mycket: 300 miljoner kronor i år.