Fem år har gått sedan råden uppdaterades och det som nu är nytt är att Livsmedelsverket inte bara har tagit hälsofrågor i beaktning.
– En av de stora nyheterna är att vi också har tittat på vad som är bra för miljön, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.
Varje år lägger svenska kommuner sammanlagt sex miljarder kronor på skolmaten, och de nya råden ska få skolor att se hur skolmåltiden kan användas för att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Råd: Vegetariskt till alla som vill
För att nå dit måste köttkonsumtionen minska och andelen grönsaker som elever äter öka.
Ett råd som skolor nu får är att dagligen servera minst en vegetarisk rätt, som alla får ta del av, och att ett salladsbord med minst fem sorters grönsaker alltid ska finnas.
– Tidigare räknades vegetarisk mat som specialkost, men många skolor erbjuder redan nu vegetarisk mat till alla, säger Anna-Karin Quetel.
Samtidigt ger Livsmedelsverket skolor rådet att minska andelen specialkost, utöver vad som är reglerat i lag.
– Många skolor översvämmas av enskilda anpassningar om önskekoster. Vi vill verkligen uppmuntra att sätta gränser och säga att för att få specialkost måste man ha medicinska eller religiösa skäl.
”Främja hälsosam livstil”
Ett annat råd som Livsmedelverket ger är att inte sälja varor med mycket socker inom skolmiljön.
– Vi menar att hela skolan ska främja hållbar och hälsosam livsstil, även kafeterior. Det är viktigt att vi skickar med elever kunskap om vad bra vardagsmat är, inte bara hälsomässigt, utan också ur miljöperspektiv, säger Anna-Karin Quetel.
Några av råden från Livsmedelsverket
- Använd skolmåltiden för att främja lärande, utveckling och trivsel på skolan.
- Servera minst en vegetarisk rätt som alla får äta av, och ha ett stort salladsbord med minst fem olika sorters grönsaker.
- Servera lunchen vid ungefär samma tidpunkt varje dag.
- Elever ska ha minst 20 minuter för att äta sin lunch.
- Sätt gränser för hur långt skolan kan tillmötesgå enskilda önskemål om specialkost.