Att ha höga skulder i förhållande till sina inkomster är något som kännetecknar svenska hushåll. Det har gjort många hem särskilt sårbara för höjd ränta och inflation i tider av ekonomisk instabilitet.
– Sverige sticker ut mot jämförbara länder, säger Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall.
Men kanske finns en ljusglimt i de nya löneavtalen – och kommande lättnader för hushållen.
Högsta lönelyftet sedan 2008
De tongivande industriavtalen, som sattes 1 april, meddelade nämligen ett historiskt högt löneavtal. Dessutom en extra höjning av avtalets lägsta löner med 1 350 kronor från och med 1 april 2023.
Det innebär det högsta lönelyftet under två år sedan 2008. I praktiken betyder det att den så kallade skuldkvoten minskar och hushållens skuldsituation förbättras påtagligt framöver.
– Kombinationen av att hushållen inte belånar sig så mycket och att inkomsterna växer minskar trycket på hushållen att kunna betala sina låneskulder framöver, säger Mats Kinnwall.
Se SVT:s reporter Ulf Hambreus förklara hur skuldsituationen förbättras i praktiken i videon ovan.
Mer om avtalen
Kostnadsökningarna är 7,4 procent för avtalsperioden 1 april 2023-31 mars 2025.
År 1: Avtalsvärdet den 1 april 2023 är 4,1 procent
År 2: Avtalsvärdet den 1 april 2024 är 3,3 procent
Avtalsvärdena ovan inkluderar löneökningar och avsättningar till den så kallade delpensionen. Avsättningar till delpension varierar mellan kollektivavtalen med IF Metall och tjänstemannaorganisationerna (0,2-0,4 procent).
Lägstlönerna höjs det första avtalsåret med 1 350 kronor.
Källa: IKEM
