De senaste elva åren har löneskillnaderna mellan könen minskat för varje år, enligt Medlingsinstitutets statistik. Sammanlagt har lönegapet krympt med 5,6 procentenheter mellan 2007 och 2018.
De löneskillnader som består beror till stor del på olikheter mellan kvinnor och män när det handlar om vilket yrke man arbetar i, ålder och utbildning. Tar man hänsyn till sådana mätbara faktorer återstår en skillnad på 4,4 procent som är oförklarad.
– Den är oförklarad i den mening att det säkert finns en mängd faktorer som inte fångas i statistiken men som förklarar lönen, säger Medlingsinstitutets statistikansvarige John Ekberg.
Skillnad mellan yrkesgrupper
– Den viktigaste orsaken till löneskillnaden är att kvinnor och män ofta arbetar i olika yrken, säger John Ekberg.
Högst lön 2018 hade manliga tjänstemän i privat sektor med en genomsnittslön på 46 400 kronor. Lägst lön hade kvinnliga arbetare i privat sektor som i genomsnitt tjänade 26 600 kronor.
Det skiljer sig också mycket mellan olika sektorer. Den största genomsnittliga skillnaden finns inom landstingen där löneskillnaden är 20 procent. Minst är den inom kommunerna där den är 2,8 procent.
Fler kvinnor får chefsuppdrag
En viktig förklaring till att löneskillnaderna minskar år för år är just att det sker en utjämning av yrkesgrupperna. Dels handlar det om att fler kvinnor får chefsuppdrag och arbetar i mansdominerade yrkesgrupper och att fler män arbetar i kvinnodominerade yrken. Dels handlar det om att vissa kvinnodominerade yrken haft en gynnsam löneutveckling.
– Det är två effekter och de drar åt samma håll, säger John Ekberg.
Jämna löner om 25 år
Men trots att skillnaderna alltså minskat stadigt de senaste åren tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av den genomsnittliga lönen för en man 2018. Om utvecklingen skulle se likadan ut de kommande åren är det över 20 år tills kvinnor och män tjänar lika mycket.
– Det skulle ta ungefär 20 till 25 år, givet att det fortsätter i samma takt som den här trenden är, men det är alltid svårt att säga.
Det visar rapporten
Rapporten är en bearbetning av lönestrukturstatistiken för år 2018 och visar att genomsnittslönen i Sverige för året var 34 600 kronor. Högst lön hade manliga tjänstemän i privat sektor med en genomsnittslön på 46 400 kronor. Lägst lön hade kvinnliga arbetare i privat sektor som i genomsnitt tjänade 26 600 kronor.
Kvinnor och mäns löneskillnad sjönk med 0,6 procentenheter till 10,7 procent mellan 2017 till 2018. Sedan år 2007 har skillnaden minskat med 5,6 procentenheter.
I genomsnitt har kvinnors löner stigit med 3,6 procent per år sedan 2005, medan männens stigit med 2,9 procent per år under samma period.
I rapporten studeras också pendling, lön och kön. Det visar sig bland annat att män pendlar längre än kvinnor, högutbildade längre än lågutbildade och heltidsarbetande längre än deltidsarbetande liksom att det finns en samvariation mellan pendlingsavstånd och lönenivå.
Det är skillnad på lön och inkomst. Lön är ersättning för utfört arbete under en given tidsenhet, till exempel en månad eller timme, medan inkomster innehåller ersättningar under en given tidsperiod, ofta ett år. Inkomst påverkas, till skillnad från lön, av hur mycket man arbetar, om man arbetar övertid och om man är frånvarande från arbetet. Inkomst analyseras inte i rapporten.
Källa: Medlingsinstitutet