I dag finns 16 gruvor i Sverige, och inom ett par årtionden kan det finnas dubbelt så många. Gruvboomen har fått många att kräva en skatt på bolagens hägrande miljardvinster. I dag betalar de ingen gruvskatt, utan en mineralavgift på en halv promille. Det gav förra året 350.000 till staten.
Det är i en internationell jämförelse väldigt lågt. Australien har infört en skatt på 30 procent och Finland utreder frågan. I Sverige krävde Miljöpartiet förra veckan att man utreder en gruvskatt.
Men näringsminister Annie Lööf (C) säger bestämt nej till en skatt eller höjd mineralersättning.
– Alliansregeringen säger nej till en gruvskatt. Vi ser nu att investeringsviljan i gruv- och mineralnäringen är tuff och vi tror inte att gruvskatt skulle gynna den expansion som vi gärna vill se runtom i landet.
Skattar någon annanstans
Gruvföretagens anställda betalar skatt och företagen bolagsskatt. Men bolagsskatten sänktes i höstas från 26,3 procent till 22 procent. Många gruvprojekt drivs av utlänska investerare eller bolag, och många kritiker tycker att det handlar om en rovdrift av svenska naturesurser som är värre än i u-länderna.
Gruvkommunerna får ingen del av vinsterna om gruvarbetarna pendlar in och skattar i andra kommuner.
– För mig är det viktigt att slå fast vikten av lokala och hållbara samhällen, möjligheten att kunna bosätta sig på de orter där man faktiskt jobbar. Men gruvskatt är inte lösningen på detta. Vi vill istället att människor ska bosätta sig på orten där man jobbar. Då kommer inkomstskatterna till kommunen, det skapas möjlighet för kommunerna att utvecklas och blomstra.
Men det handlar ju ofta om att gruvkommunerna bara får kostnader och inga intäkter. Hur vill ni lösa det?
– Jag ser mycket allvarligt på att det skapas fly in- fly out- samhällen, baracksamhällen där man kommer för att arbeta och sen åker någon annastans för att skatta. Strategins poäng här är att skapa förutsättningar för dessa gruvsamhällen med bostäder, förskolor och utvecklingsmöjligheter.
Snabbare miljöprövning.
Men den gruvstrategi som presenterades i dag innehåller få konkreta förslag. Det handlar mycket om ökad dialog, till exempel med rennäringen, och om ytterligare utredningar. Det gäller till exempel frågan om miljöprövningarna behöver skyndas på, något som gruvindustrin krävt, men miljörörelsen fruktat.
– Nu behöver vi lära av andra länder för att se om vi kan få en rättssäker men kortare prövningstid. Det är viktigt att inte dra ut på tillståndsprocesser och det kommer vi att följa så det blir kortare ledtider och effektivt.
Är det inte risk att miljön får stryka på foten?
– Nej, definitiv inte. För mig är det helt grundläggande att vi ska bygga hållbara gruvsamhällen, säger Annie Lööf (C).
Just nu har gruvboomen kommit av sig något när malmpriserna sjunkit som en följd av den globala lågkonjunkturen och minskande efterfrågan i Kina. Flera gruvprojekt i Sverige har drabbats av ekonomiska problem.
Northland Resources järnmalmsgruva i Pajala saknar miljarder, och bolaget är under rekonstruktion. Dannemoragruvan meddelade också nyligen att den behövde ytterligare investeringar.