SVT Nyheter har tagit del av en ny studie från Naturvårdverkets forskningsprogram SCAC som kommer att presenteras i februari.
Enligt forskarnas beräkningar orsakar luftföroreningar från vedeldning ungefär 324 personers förtida död varje år i Stockholm, Göteborg och Umeåregionen. Det är något fler än de cirka 299 personer som dör i förtid av luftföroreningar från fordonsavgaser och dubbdäcks- och bromsslitage i området.
”Det är allvarligt”
– Det är såklart allvarligt, det visar att vedeldningen har en stor hälsopåverkan, säger David Segersson, luftmiljöforskare på SMHI och en av forskarna bakom den nya studien.
En tidigare grov beräkning för hela landet har pekat på omkring 1000 förtida dödsfall varje år på grund av vedeldning i Sverige. Den nya studiens beräkningar är mer detaljerade. Forskarna har till exempel använt en inventering av alla eldstäder i hela Västerbotten som underlag för sina beräkningar.
Minst 1000 förtida dödsfall om året
– Om våra resultat tillämpades på hela landet skulle antalet dödsfall troligen ligga i närheten av detta, eller något högre, säger David Segersson.
Studien visar att den del av hälsopåverkan som kommer från lokala utsläpp, är större än vad man sett i förhållande till långväga bidrag från Europa. Något som kan vara viktig information vid prioriteringar kring åtgärder, menar David David Segersson. Han och de andra forskarna blev förvånade när de insåg att vedeldningen var en så stor källa till luftmiljörelaterade hälsoproblem även i storstäderna.
Värre än bilavgaser
– Det naturliga är ju att tänka att det är vägtrafiken som den stora orsaken till luftföroreningar och hälsoproblem i städer med mycket bilar. Men i den här studien ser vi att vedeldningens effekter kan vara jämförbara eller till och med något större än bilavgasernas effekter i större städer. I mindre orter med mer vedeldning men mindre biltrafik är det sannolikt vedeldningen som står för det större antalet förtida dödsfall, förklarar han.
Hur kom ni fram till så exakta siffror?
– Vi kom fram till siffrorna genom att kartlägga utsläppen i städerna och sedan beräkna hur luftföroreningar sprids i luften inom städerna. Sen har vi använt tidigare studier från olika internationella forskningsprojekt för att beräkna hur detta påverkar människors hälsa.
Elda rätt och miljövänligt
Hur vanligt är det att elda hemma i Sverige?
– Jag tror att det ökar i Sverige, däremot minskar användningen av ved som primär uppvärmingskälla i takt med utbyggnaden av fjärrvärmenätet. Men trivseleldning i städerna har inte någon tydlig avtagande trend.
Hur ser du på det?
– Det är mysigt att elda men samtidigt har det en stor påverkan på hälsan så det är viktigt att man ser till att minimera partikelutsläppen. Man ska välja en miljömärkt panna eller kamin och följa de riktlinjer som finns om hur man ska elda på rätt sätt. Då kan man njuta av brasan utan dåligt samvete, säger David Segersson.
Faktaruta: Så eldar du på rätt sätt
Det finns några saker som man kan göra för att minska de skadliga partiklarna när man eldar.
– Välj en miljömärkt eldstad eller panna
– Undvik pyreldning. Eldstaden ska ha en bra luftgenomströmmning. Hellre för mycket luft än för lite.
– Veden ska vara lagom torr, dvs ha en fukthalt på 16-20%.
– Rätt fukthalt får veden om den har lagrats kapad och klar utomhus luftigt och skyddats under tak i minst ett år, för att sedan hållas inomhus några veckor innan användning.
– Det är viktigt att snabbt få fyr och ordentlig temperatur i eldstaden.
– Tänd med torra stickor, papper eller liknande och låt elden ta sig i finhuggen ved innan större vedträn läggs på.
Forskningsprogrammet om luftföroreningars effekter SCAC: Swedish Clean Air and Climate Research Program
Naturvårdsverket finansierar ett treårigt forskningsprogram om luftföroreningars effekter på hälsa, ekosystem och klimatet.
Ett trettiotal forskare från Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, IVL Svenska miljöinstitutet AB, Stockholms Stad, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och International Institute for Applied System Analysis (IIASA) ingår i programmet som har en sammanlagd budget på 25 miljoner kronor. Forskningsprogrammet är inriktat på att ta fram ny och förbättrad kunskap till stöd för internationellt och nationellt åtgärdsarbete kring luftföroreningar och klimat.