Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket har ett gemensamt uppdrag från regeringen att arbeta för att minska matsvinnet. Uppdraget sträcker sig mellan 2013 och 2015 och målet är att matsvinnet ska minska med 20 procent fram till år 2020.
Ätbar mat slängs i onödan
Enligt Livsmedelsverket slänger varje person i Sverige i genomsnitt 28 kilo full ätbar mat per år. Men det är inte bara vi konsumenter som står för matsvinnet. I dag presenterade Jordbruksverket och Naturvårdsverket resultat från sina respektive undersökningar om hur svinnet ser ut i produktions- och distributionsledet.
Ulrika Franke som jobbar med klimatfrågor på Jordbruksverket berättade att mycket av den isbergssallad som odlas i Sverige aldrig skördas.
– 65 procent av den isbergssallad som odlas lämnas kvar på fälten. Främst handlar det om bortrensade blad men även hela salladshuvuden. 15 procent av de odlade fälten skördas överhuvudtaget aldrig.
Vad beror det på?
– Dels producerar man lite extra eftersom det är svårt att bedöma hur mycket som kommer att säljas, dels ratas en del sallad, inte bara för att den kan vara skadeangripen utan även om den anses ha fel form eller storlek. Men mest handlar det om att man lämnar ytterbladen på salladshuvudena kvar eftersom man inte brukar äta dem, även om man skulle kunna det.
Vad kan man göra åt det?
– Dels behöver man lagra produkterna på ett bättre sätt så att kvalitén bevaras och man kan sälja dem senare om man inte kan sälja direkt efter skörd. Dels behöver man se över distributionen och se om det finns fler och andra kanaler att få ut produkterna till försäljning.
Livsmedelsindustrins matsvinn kostar två miljarder
Naturvårdsverket har undersökt hur stort svinnet är i livsmedelsindustrin och det rör sig om stora belopp varje år
– Ungefär 3 procent av det som kommer in som råvara blir matsvinn. Det motsvarar ett värde på två miljarder kronor, rent företagsekonomiskt och då har man inte räknat in miljökostnaderna för det, berättar Sanna Due på Naturvårdsverket.
Enligt Sanna Due beror det mycket på okunskap. Man vet inte hur mycket matsvinn man har och inte varför eller vad man ska göra åt det. Det första steget, enligt Sanna Due, borde vara att mäta svinnet och sedan räkna ut vad det kostar och därefter kartlägga varför det slängs så mycket i just hos den specifika producenten.
När det gäller matsvinnet i hos handlarna uppskattar Naturvårdsverket att det slängs ungefär 70.000 ton mat från butiker och grossister varje år.
Vad beror det på?
– Det finns många anledningar, bland annat att man inte hinner sälja allt innan bäst-före-datum har gått ut. Att man inte anpassat hur mycket man köper in efter hur mycket som efterfrågas.
Handlarna behöver inte betala grossisterna för den frukt och grönt som man inte kan sälja utan får lämna tillbaka den. Den möjligheten anser Naturvårdsverket att man borde begränsa.
Borde undvika kampanjer
Dessutom borde butikerna undvika kampanjer eftersom de bidrar till matsvinn, då konsumenterna handlar mer än vad de tänkt göra, mer än vad de sedan äter upp och istället slänger det.
Det verkar som det produceras för mycket mat, butikerna köper in för mycket mat och konsumenterna köper för mycket mat – är det så?
– Ja det skulle jag säga att det är, säger Sanna Due.
Är konsumenterna nyckelpersoner när det gäller att minska matsvinnet?
– Jag tycker att både butiker, grossister och konsumenter är nyckelpersoner men butiker och grossister kan göra jättemycket för att påverka hur vi som hushåll slänger mat.
– Men visst kan vi som konsumenter utöva vår konsumentmakt och acceptera att det ibland är slut på brödet, för då vet vi att butiken inte köpt in för mycket bröd som måste slängas, säger Sanna Due.