Det tidigare avskaffade monopolet för tillverkning av alkohol har fått mikrobryggerier och destillerier att starta verksamhet på många håll i landet. Men det har hittills bara varit tillåtet för dem att sälja sina produkter till Systembolaget.
Riksdagen ska besluta
Med Sverigedemokraternas stöd kan alliansen få igenom förslaget i riksdagen.
- Detta är en viktig reform som ger jobb. Det finns redan nu en hel del restauranger som har tillstånd och som säljer egentillverkad alkohol. I många länder finns den här möjligheten och det betyder mycket för turismen, säger Lars Hjälmered (M), näringspolitisk talesperson för Moderaterna, till SVT Nyheter.
Bevara Systembolaget
En förutsättning för tillåten gårdsförsäljning av alkohol är att Systembolagets monopol bevaras, enligt förslaget – där regeringen uppmanas att utreda frågan vidare och verka för en lagändring, ett så kallat tillkännagivande (se faktaruta).
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att rösta emot. Även Barbro Westerholm som är liberal ledamot av socialutskottet är emot fortsatt utredning av frågan.
– Frågan är redan utredd två gånger. Det finns ingen anledning att lägga mer av skattebetalarnas pengar på detta, säger hon till TT.
Bärande princip
Socialminister Annika Strandhäll (S) säger i en kommentar att den bärande principen i den svenska alkoholpolitiken är att det inte ska finnas några ekonomiska intressen som kan bidra till ökad försäljning och därmed ökad alkoholkonsumtion.
- Att tillåta gårdsförsäljning vid sidan av Systembolaget innebär att vi skulle äventyra legitimiteten för det svenska detaljhandelsmonopolet, och inte minst det undantag Sverige har från EU-lagstiftning, säger Annika Strandhäll till SVT Nyheter.
Fakta: Tillkännagivande i riksdagen
Ett tillkännagivande i Sveriges riksdag är ett beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt. Det kan exempelvis vara att riksdagen anser att en viss fråga bör utredas eller att regeringen bör komma med ett förslag.
Riksdagens möjlighet att lämna tillkännagivanden till regeringen är inte reglerad i lagen utan bygger på konstitutionell praxis.
Regeringen är inte rättsligt bunden att tillgodose ett tillkännagivande men enligt konstitutionell praxis bör utgångspunkten vara att göra det.
Om regeringen inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den enligt samma praxis underrätta riksdagen samt ange skälen för detta.
Riksdagen kontrollerar varje år vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av tillkännagivandena.
Källor: Wikipedia, riksdagen, Svensk juristtidning