Foto: TT

Maliinsats kan bli en mardröm

Uppdaterad
Publicerad

Snart ansluter sig omkring 250 svenskar till FN:s fredsbevarande styrka i Mali i nordvästra Afrika. Utlandsinsatsen blir den för stunden största för Sverige. – Det här kan bli en mardröm för svenskarna, varnar en ledande expert på regionen.

Svenskarnas underrättelseförband ska spana på marken och från luften med filmande obemannade småflygplan, ”drönare”, i norra Mali. Civilbefolkningen och FN-operationen Minusma ska skyddas i enlighet med ett beslut i FN:s säkerhetsråd.

Regeringen och tuareg-minoritetens största gerillor i norr har enats om en lös fredsplan, men den motsätter sig exempelvis al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), känt för attentat och kidnappningar.

Konflikt i Mali 2012

– Alla grupper som inte accepterar fredsprocessen och som riktar hot mot civilbefolkningen kommer vi ha ett stort intresse av att följa, säger svenskarnas befälhavare, överstelöjtnant Carl-Magnus R Svensson.

”Riskabel operation”

I januari ska de flesta till ökenhettan i Mali. Svenskarna ska i första hand inte strida utan rapportera till FN:s militära chef som kan sätta in andra stridande förband.

Likväl kan de hamna i strid.

– Vi måste vara beredda på att försvara oss om vi blir attackerade, säger Svensson.

– Det här kan bli en mardröm för svenskarna. Det är en potentiellt mycket riskabel operation, säger Jeremy Keenan, en av världens främsta experter på regionen.

Han tvivlar på att Sverige och många andra länder har några användbara förhandskunskaper om området.

– Om man är en fredsbevarande styrka underlättar det om man vet vilka man ska bevara freden mellan. Det handlar inte bara om vilka som säger sig följa fredsplanen och inte. Regeringen själv underminerar fredsprocessen, och stödjer i det fördolda miliser som är före detta terrorgrupper. Det finns splittringar inom några tuareggrupper och en del av de så kallade Aqim-grupperna har mycket oklara lojaliteter. Bilden är mycket rörig.

30-tal stupade

FN-styrkan har i dag över 9.000 personer. Svenskarna får sin bas i Timbuktu bland 2.500 FN-soldater från bland andra afrikanska länder.

Styrkan har hittills visat sig ”oduglig”, säger Keenan. Den har ingen större stridsförmåga, flera länder bidrar mest för att ”lyfta löner”, soldaterna rör sig sällan långt från sina baser och är enkla mål, anser han. På bara drygt ett år har operationen blivit FN:s hittills åttonde dödligaste med 31 stupade. Statsminister Stefan Löfven medger i en intervju med SvD att insatsen inte är riskfri, men har tidigare också medgett att den är viktig för att Sverige ska kunna bli invalt i FN:s säkerhetsråd.

En som dock ser fram emot utmaningen är fallskärmsjägaren Jimmy Stjernqvist vid regementet i Karlsborg. Efter två vändor i Afghanistan med al-Qaida-grupper som motståndare vet han hur det är att ha en svåridentifierad fiende.

– Vi får se hur det blir men jag kommer att vara inställd på samma sak som i Afghanistan. Man kommer att ha vägbomber mot sig och en fiende som blandar sig med civila.

FN-operationen ska skydda civila

FN-operationen i Mali, Minusma, ska trygga säkerhet och stabilitet i landet, skydda civila, stödja nationell politisk försoning och statens kontroll av sitt territorium. Polis och militär ska byggas upp och mänskliga rättigheter skyddas.

En fredsplan stöds av regeringen och flera gerillagrupper, men exempelvis inte av al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim).

38 länder bidrar med soldater, från såväl Afrika som Europa, Asien och Amerika.

Styrkan uppgår nu till drygt 9.000 personer. Den kan öka till 12.600.

Budgeten för ett år ligger på över 6 miljarder kronor.

31 soldater har stupat.

Utöver Minusma finns i Mali en fransk antiterrorstyrka som bekämpar bland andra Aqim.

Källor: FN, Försvarsmakten. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Konflikt i Mali 2012

Mer i ämnet