– Vad vi såg under pandemin var att det var väldigt många nya personer som kom in i sporten, som såg någon form av guldkalv i den, säger padeljournalisten Johan Håkansson.
Han menar att det i högre grad är överetableringen av padelhallar än själva intresset för sporten som gör att padeldöden breder ut sig.
– När antalet spelare återgick till det normala så stod hallarna tomma, som något slags monument över en galen tid, säger Johan Håkansson och fortsätter:
– Jag skulle absolut säga att det var en uppgång som var galen, den var inte sund, och fallet är snarare en återgång till det som var innan.
Över 100 konkurser på ett år
Under första halvåret 2022 gick tre padelhallar i konkurs, enligt kreditupplysningsföretaget Creditsafe. Sedan dess har 113 hallar gått samma väg till mötes, varav 76 hittills i år.
– Det är ett blodbad, en slakt av padelhallar, säger Johan Håkansson.
Många tomma padelhallar förvandlas nu till bland annat lagerlokaler eller affärer.
– Det pågår också någon form av ”chicken race”. Många förstår att de som blir kvar inom padeln kommer förmodligen att ha det ganska bra. Problemet är att det måste försvinna aktörer. Man försöker vänta ut varandra.
Var ”peak padel” när Globen gjordes om till padelhall? Hur kunde en sport för mellanchefer slå så stort – för att sedan krascha? Och finns det en framtid för padeln i Sverige? Se mer i inslaget ovan.
