– Om man har sju eller åtta partier måste man ju prata , annars har man ju idiotförklarat svenska folket, säger Tony Meijer som vi träffar på parkeringen utanför ica.
– Det är vuxenmobbning i allra högsta grad, det finns ju en anledning till att folk röstar på dem, säger en kvinna som inte vill uppe sitt namn.
– Även om jag själv inte gillar dem så tycker jag faktiskt att de ska ha lite att säga till om, de är ju ett stort parti. Det är ju faktiskt vi svenskar som har röstat fram dem, säger Ebba Ajax som precis ska lassa in matkassarna i bilen.
”Då blir det ännu mer för SD”
I fikarummet på den lokala trävaruvarufirman träffar vi Niklas Arvidsson och Bengt Persson.
– Släpp in dem och låt dem vara med så är de precis som vilket vanligt parti som helst i nästa val. Folk ledsnar just på det, nu får ju rösten ingen betydelse och då blir det ännu mer för SD nästa gång, säger Niklas Arvidsson.
Men de andra partierna ogillar ju SD:s åsikter och vill inte legitimera partiet?
– Javisst, de tycker det, men då får man ju se till att de inte får igenom någonting, men om de är med som regeringsunderlag, då får de andra partierna visa att de kan hantera det, säger Bengt Persson.
V och M i samarbete
Precis som i riksdagen isoleras Sverigedemokraterna i Vingåkers kommunpolitik. Med sina 19 procent i kommunvalet är SD näst största partiet, men ges inget inflytande. Detta samtidigt som Vänsterparitet och Moderaterna gjort en överenskommelse för att ge varandra bättre platser i nämnder och styrelser.
– Det tycker jag är enormt konstigt. Det var för att stänga ute oss från alla vice ordförandeposter och liknande. Det kommer vi ha väldigt svårt att förlåta Moderaterna för, säger SD:s gruppledare i Vingåker Lars-Göran Karlsson besviket.
Andra sätt att påverka
Men även om Sverigedemokraterna hålls utanför har partiet som vågmästare i riksdagen flera gången kunnat fälla avgörandet i olika omröstning. Statsvetaren Ann-Catrin Jungar menar också att SD på andra sätt har påverkat.
– Den politiska debatten har ju färgats av SD:s frågor. Invandring, integration, trygghet och även frågor om nationell identitet och har nu kommit upp på den politiska dagordningen de senaste åren, säger Ann-Cathrine Jungar.