Mahad Abdi är 17 år och till Sverige från Somalia, via Italien, förra sommaren. Sedan dess har Ulf Pernold varit hans gode man.

– Vi träffas ofta. Han var min första kompis i Sverige. Ulf har hjälpt mig så mycket och visat mig så mycket saker. Till exempel hur man träffar nya människor och hur samhället fungerar, säger Mahad Abdi.

Mahad Abdi skulle egentligen ha utvisats till Italien enligt Dublin-konventionen eftersom det var dit han kom först efter flykten från Somalia. Men Ulf Pernold jobbade hårt för att Mahad skulle få söka asyl i Sverige och eftersom Mahad har en morbror som bor här fick han till slut rätt.

Har för många uppdrag

Det är många personer i samhället som har en god man. Men att vara god man åt ett ensamkommande barn är så mycket mer än att bara ta hand om någons ekonomi. Barnen är extra utsatta eftersom de inte har något kontaktnät i Sverige sedan tidigare.

– När man är god man så är man inte förälder, men man ska vara i förälders ställe och det innebär att man ska se till att barnet får den omsorg den behöver, säger Ulf Pernold.

En god man får man ungefär 2000 kronor i ersättning per månad och uppdrag. Tanken är inte att det ska fungera som en huvudsaklig inkomstkälla. Ulf Pernold är pensionerad jurist och är för närvarande god man åt fem ensamkommande barn och ungdomar. Men han har hört om personer som har tagit på sig betydligt fler uppdrag.

– Det snackas om att en del goda män har väldigt många uppdrag och det har jag svårt att förstå hur man kan hinna med eftersom tiden är begränsad och ibland kan det bli många utryckningar och det förstår jag inte hur man kan klara av, säger Ulf Pernold.

”Barnens säkerhet i fara”

Ulf tar sitt uppdrag på allvar, men så ser det inte ut överallt. Efter en rundringning till Sveriges fyra stora transitkommuner, Malmö, Mölndal, Solna och Sigtuna, där de har stor erfarenhet av ensamkommande barn, framkommer det att många gode män missköter sig. Ofta på grund av att de kanske inte riktigt förstår vad uppdraget går ut på.

– Det kan till exempel vara när gode männen inte deltar i viktiga möten med ungdomarna eller barnen. Att de inte ser till att barnens ekonomi sköts ordentligt, eller att de missar viktiga anmälningar till skolan, säger Paula Wallenius som jobbar på enheten för ensamkommande barn i Sigtuna kommun.

Paula Wallenius har också varit med om att en god man tog på sig ett 20-tal olika uppdrag samtidigt i olika kommuner.

– Jag tycker att det är ett besvärande problem för hela systemet eftersom barnens rättssäkerhet är i fara om barnen inte har bra företrädare, säger Paula Wallenius.

Kan söka i flera kommuner

Som det ser ut i dag är det överförmyndarnämnden i varje enskild kommun som utser gode män och som bestämmer hur många uppdrag gode mannen kan ta på sig i just den kommunen. Men samma person kan sedan söka flera uppdrag i andra kommuner.

– Det här är väldigt svårt att överblicka, det finns inget register på det här. En överförmyndare i en kommun kan veta hur många uppdrag en god man har i just den kommunen. Men en god man kan också ha uppdrag i flera kommuner. Det finns ingen överblick över det här och det är en stor brist, säger Agneta Åhlund, programchef Sverigeprogrammet Rädda Barnen.

Efterfrågar register

På Rädda barnen är de ändå generellt sett nöjda med hur det fungerar med gode män i Sverige. Men de efterfrågar ett register över gode män samt en obligatorisk utbildning för alla som utses till gode män. Under utbildningen ska de får reda på vad uppdraget faktiskt går ut på. 

– De gode männen uttrycker själva att de behöver mer stöd och utbildning för att fungera bra som gode män, då de ofta ställs inför väldigt svåra och tuffa utmaningar, säger Agneta Åhlund.

Utbildning testkörs

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tagit fram en utbildning till gode män som kommer att testköras nu under hösten. Även SKL vill att ska föras nationell statistik över hur många gode män det finns i Sverige och hur många uppdrag de har. Det här är något som också har föreslagits i en utredning till regeringen, som nu äger frågan.

Claes Gillberg är ordförande i styrelsen för ”föreningen Sveriges överförmyndare” och säger att överförmyndarna skulle ha nytta av ett nationellt register, men att det i så fall måste matchas med sekretesslagstiftningen.

– Rimligen kanske Migrationsverket kan sitta på den informationen kan jag tycka. De får ju alla uppgifter om vilka personer som är utsedda. Och kanske kan vi få det via dem. Det är ju inte fel, för vi tycker naturligtvis inte att en enskild god man ska ha så många uppdrag, så att han rimligen inte kan klara av det för de här barnen kan bo var som helst, säger Claes Gillberg.