Det är tidig morgon, men eleverna i årskurs två på Magelungsskolan i Stockholm är fyllda av förväntan. Det är dags för simlektion i Farsta simhall.
– Det är jätteroligt, för man blir tränad i benen och armarna, säger William Nilsson Trulson. Hans klasskompis Heike Wore håller med, även om vissa moment kan vara svåra.
– Ryggsim. För det är som om jag drunknar bak och det är lite läskigt tycker jag, säger hon.
Brist på tider
Deras skola har förlagt skolsimmet i årskurs två. Målet är främst att ge eleverna vattenvana, men om några år, när de går i sexan, måste de kunna simma 200 meter varav 50 på rygg för att få betyg i ämnet idrott.
Det lyckas inte alla med. 4.500 elever når inte målet och får därmed inte heller något betyg i idrott i årskurs sex. Det motsvarar fem procent av eleverna. Bakom ligger bland annat brist på undervisningstid och tillgång till simhallar. Det framgår av en rapport från Skolverket.
I studien svarar nästan hälften av lärarna som deltagit att de elever som inte lärt sig simma, inte fått den undervisning de behöver, och var femte lärare som anger ekonomiska skäl till att eleverna inte nått målen. Bara ett fåtal lärare uppger att elevernas föräldrar förhindrar eleverna att delta i simundervisningen.
Börja tidigt lönsamt
Dessutom lönar det sig att börja tidigt. En majoritet av de skolor där alla elever nådde målen för simning i årskurs sex, hade börjat simträna eleverna redan i sexårsverksamheten eller i årskurs 1.
Marie Erdmann Wehingre är simlärare i Farsta i Stockholm, och skulle gärna se att skolorna började tidigare.
– Skulle jag få välja skulle jag skicka dem redan från sexårsverksamheten. För ju tidigare man kan komma ju lättare är det att lära sig. Sedan måste man ha en kontinuitet i det – man måste fortsätta hela vägen upp, säger hon.
Fakta: Simkraven
- Kraven på simkunnighet ingår i kursplanen för idrott och hälsa och innebär att en elev ska kunna simma 200 meter varav 50 på rygg i årskurs sex.
- Dessutom ska eleven kunna hantera nödsituationer vid vatten under olika årstider.