Många kommuner och regioner går back – SKL flaggar för höjd skatt

Uppdaterad
Publicerad

Var tredje region och var fjärde svensk kommun gick med underskott 2018, enligt siffror från Sveriges kommuner och landsting. Så många kommuner har inte gått med underskott sedan 2008, och nu kan det bli fråga både om besparingar och höjd skatt.

Två gånger om året släpper Sveriges kommuner och landsting, SKL, sin ekonomirapport med prognos för ekonomin i regioner och kommuner. På måndagen kommer den senaste prognosen, och utifrån vad SVT fått se så är det dystra siffror.

69 av landets 290 kommuner gick med underskott under 2018. Det är alltså var fjärde kommun som inte får ekonomin att gå ihop, det största antalet sedan 2008. 6 av 20 regioner gick med underskott, alltså var tredje region. Sexton av landets regioner försämrade sina resultat förra året.

Bland orsakerna finns vikande konjunktur och växande befolkning.

– Vi har ett högt tryck från en ökande befolkning. Antalet personer över 80 år räknas öka med 47 procent de närmaste tio åren, vi kommer också att ha en snabb ökning av barn och unga samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder ökar långsamt med bara 5 procent, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.

– Samtidigt så börjar de goda åren med högkonjunktur, där man fått in pengar på markförsäljning och haft höga skatteintäkter, närma sig sitt slut.

Kommer krävas 38 miljarder mer

Kostnaderna väntas öka de kommande åren. 2022 kommer kommuner och landsting att behöva 38 miljarder kronor mer än i dag om inget förändras, om man behåller samma personaltäthet och befolkningsförändringarna fortsätter.

Enligt regeringens uppgörelse med Centerpartiet och Liberalerna ska statsbidragen till kommunerna öka med 5 miljarder om året. Men enligt SKL så kommer det i så fall ändå att fattas 20 miljarder kronor om tre år i jämförelse med de ökade kostnader man räknar med.

– Med det här resultatet räknar vi med att skatten kommer att behöva höjas med 13 öre sammantaget, och i stort sett alla regioner och kommuner jobbar med besparingar och effektiviseringar, säger Annika Wallenskog.

När skulle skatten behöva höjas?

– Vi räknar med till 2020.

Från SKL:s sida pekar man på att den statliga ekonomin samtidigt är god, och vill inte helt oväntat ha flera generella statliga bidrag.

– Vi ser ju att det här kan inte kommunsektorn sköta själv, det är ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun, säger Annika Wallenskog.

Här är listan: 69 kommuner med underskott 2018

Enligt SCB:s siffror hade följande kommuner negativt resultat för 2018:

Värmdö

Tyresö

Täby

Danderyd

Solna

Knivsta

Heby

Tierp

Vingåker

Nyköping

Valdemarsvik

Motala

Mjölby

Gnosjö

Mullsjö

Nässjö

Vetlanda

Eksjö

Tranås

Uppvidinge

Lessebo

Ljungby

Mönsterås

Olofström

Karlshamn

Sjöbo

Ystad

Hylte

Öckerö

Gullspång

Bengtsfors

Herrljunga

Trollhättan

Åmål

Eda

Säffle

Norberg

Sala

Arboga

Vansbro

Leksand

Rättvik

Hofors

Ovanåker

Ljusdal

Sandviken

Söderhamn

Timrå

Härnösand

Sundsvall

Kramfors

Sollefteå

Strömsund

Åre

Berg

Härjedalen

Nordmaling

Bjurholm

Robertsfors

Malå

Sorsele

Dorotea

Vilhelmina

Åsele

Umeå

Arvidsjaur

Arjeplog

Jokkmokk

Boden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.