Av de drygt 4 000 arter som finns på den så kallade rödlistan, som bedömer läget för alla Sveriges arter, är drygt 2 000 hotade. Av dessa lever knappt hälften (999) i skogen.

Artdatabanken bedömer att 394 av dessa är hotade av kalhyggesbruket. Det handlar framför allt om svampar, men även skalbaggar, lavar och fjärilar.

– Skogsbruket behöver ställa om helt enkelt, och se på skogen på ett helt annat sätt när man brukar den, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.

Vill se mer hyggesfritt

WWF anser att skogsbruket tar för lite hänsyn till miljön och att det är en myt att det svenska skogsbruket, som till cirka 97 procent bedrivs med kalhyggesbruk, skapar livskraftiga skogar. Nu krävs tre åtgärder menar organisationen, som vill se hyggesfritt skogsbruk på en tredjedel av skogsmarken.

– Vi måste ha bättre skydd av de naturvärden som finns i skogen, vi måste ha fler hyggesfria metoder och vi måste ha ett hyggesbruk där man lämnar tillräckligt med hänsyn, säger Peter Roberntz.

Hyggesfritt långt borta

Skogsbolaget SCA, som har sina skogar i norr där flest arter hotas, har själva hittat ett par hundra arter som tar stryk av kalhyggen.

– Det visar ju att vi måste vara varsamma när vi utformar skogsbruksmetoder och ta hänsyn när vi gör avverkningar, säger Ola Kårén, skogsvårdschef på SCA.

Bolaget har som mål att mellan 3 och 5 procent av skogen ska skötas med hyggesfria metoder. Det ska nu utvärderas med tanke på risker för till exempel granbarkborreangrepp.

Men att ställa om till hyggesfritt i stor skala är inte aktuellt.

– Än så länge tror jag att trakthyggesbruk kommer att vara väldigt viktigt framöver, säger han.

Men är det rimligt att fortsätta med en skogsbruksmodell som riskerar att utrota arter?

– Vi måste utveckla den modell vi har och se till att vi har mer precision i naturvårdsåtgärderna.